onsdag, april 27, 2011

Hur står det egentligen till med tomtkön?

I min vardag möter jag många myter och missförstånd. En av de mest återkommande gäller den kommunala tomtkön. Så nu ska vi försöka reda ut ett och annat.

Varför står man i den kommunala tomtkön? Detta är oftast personer som gärna vill ha ett större utbud av hus att välja mellan än vad som erbjuds när man köper tomt kopplat till en viss tillverkare. Detta är också personer som gillar tanken av att få styra sitt eget byggprojekt mycket mer hands-on än vad man får göra annars. Idag står c:a 1300 personer i den kommunala tomtkön. Det är många. Men bakom den höga siffran döljer sig flera sanningar.

Vi har personer som har stått i tomtkön från mitten av 60-talet. Då är det ganska enkelt att gissa att det inte är ett akutläge när det gäller en tomt. Och det finns en hel del liknande personer som valt att stå i tomtkön. Många hoppas på att få en drömtomt och andra står i kö bara av rent allmänintresse.

Sen har vi personer/företag som står i tomtkön för att få information. De ser det som ett billigt och enkelt sätt att få reda på vad som är på gång i tomtväg. Även denna grupp är ganska stor.

Sen har vi de som vill ha en tomt här och nu. Detta är den kategori som borde få störst uppmärksamhet. De vill bygga ett eget hus inom en rimlig tid. Och de har ingen låsning när det gäller exakt läge. Närhet till service och kommunikationer är viktigast.

Och så några korta svar.

Finns det tomter att tillgå? Ja. Den som vill ha en tomt omgående kan vända sig till kommunen för det finns lediga i Vikingstad och Linghem. Vi har även tomter ute i allt från Ekängen till Ullstämma och Nykil. Totalt finns tomter i 8 områden.

Hur länge får man vänta på ett erbjudande? Idag fick en familj erbjudande om en tomt. Familjen hade ställt sig i tomtkön 18/4 2011. De hade alltså fått stå i kö 9 dagar. Det är snabbt jobbat. Vår ambition är att alla som står i tomtkön ska ha fått två erbjudanden under året.

Kommer ni släppa fler tomter? Igår släpptes ett stort antal tomter och idag har vi fattat beslut om priser på tomter i Ullstämma. Under året kommer c:a 150 tomter ha släppts.

Jag hoppas att detta ger er en något mer nyanserad bild av hur tomtkön fungerar.

söndag, april 24, 2011

Dags att byta gatunamn?

En granne kom fram till mig häromdagen. Jag hade fullt upp med däckbyte och samtalet inleddes lite trevande. Men det är en trevlig granne så ganska snart hade jag lagt undan däcken och var mitt uppe i ett ganska intressant samtal.

- Du, varför tar inte kommunen och ser över gatunamnen, frågade han.

Jag erkänner, jag blev ganska ställd. Vad skulle jag svara på det.

- Ja, namnen är som de är och de har en namnberedningskommitté kommit fram till, blev mitt svar.

Jag kände direkt att det var ju inget svar. Det var ju bara en förklaring av händelseförloppet. Men inget svar om varför vi inte kunde se över gatunamnen. Så, jag var ju inte sämre än att jag frågade vilket namn han ville byta och varför.

-Jo, jag stör mig på den här gatan. Knektgatan. Det låter ju inte trevligt. Vem vill bo på Knektgatan? Vore det inte trevligare med solskensgatan?

Nu blev jag ställd. Han hade ju helt klart en poäng. Jag vet att Knektgatan har en koppling till Linköping som gammal militär ort. Och jag vet att vid namngivning så spelar historien väldigt stor roll. Men varför ska inte nutiden få ändra på de beslut som en gång tagits? Och så var vi mitt uppe i en av de mest spännande samtalen jag haft på länge. Min granne hade helt plötsligt ställt en fråga till mig där det enda svaret jag kunde erbjuda var. Ja men så har det alltid varit.

Så under hela påskledigheten har jag funderat på detta. Och jag kommer nog fram till att min granne har en viktig poäng. Jag vill inte vara den som är den. Jag vill kunna erbjuda alla Linköpingsbor möjlighet att påverka allt i sin stad. Från det stora till det lilla. I detta ingår namnen på våra gator. Så jag kokade ihop en idé.

Tänk om vi öppnade upp för Linköpingsborna att kunna ändra på sina gatunamn? Ja, jag vet att det går även idag. Men det är en process som skulle kunna knäcka den mest tålmodige. Så varför inte förenkla processen.

Tänk så här. Kan man samla ihop säg 75% av de boende på en gata. Och säg att gatunamnet funnits längre än tio år (ser en del problem med att byta gatunamn vartannat år). Ja, då borde kommunen starta upp en process för namnbyte. Bland de boende så borde det då utses representanter som får delta vid namnberedningskommitténs arbete och sen utarbetas ett namnförslag. Voila, de boende har fått ett nytt gatunamn som de förhoppningsvis trivs bättre med.

Detta är som sagt resultatet av ett samtal fört på en parkeringsplats i Berga en aprilkväll. Skulle detta kunna funka?

tisdag, april 19, 2011

Vad är Linköpings karaktär?

Igår fick jag ett samtal som var ganska trevligt. Men personen ifråga sa också en sak som fick mig att börja fundera. Han sa att det fanns personer som utpekat mig som det största hotet mot det karaktäristiska Linköping. Jag höll på att bygga sönder staden och lät giriga byggherrar ta för sig på bekostnad av allt som var Linköpings karaktär.

Ungefär varje dag får jag kontakt med någon som tycker att det inte borde byggas just där de bor. Men jag har aldrig tidigare hört att jag är det största hotet mot Linköpings karaktär. Och det jag då började fundera över var vad det karaktäristiska för Linköping var för något?

Jag har hört det förut. Det har talats om en speciell karaktär för Linköpings stadsbyggnation. Det har talats om Lingköpingskt. Men ärligt talat så kan jag för allt i världen inte förstå vad det innebär.

När jag flyttade till Linköping så var det första jag fick lära mig att Linköping var den stora småstaden. Och visst, känslan av småstad finns där. Stadskärnan är förvånansvärt liten och de lägen som kan betraktas som A-lägen är ännu färre. Byggnationen är på vissa centrala platser mer att likna vid det som förväntas i stadsdelarna än mitt i city. Och hushöjderna är förvånansvärt låga.

Vad som slår en är att detta innebär att vi använder vår mest centrala resurs, marken, på ett oerhört ineffektivt sätt. Värdefulla resurser måste nyttjas bra, men vi har varit för bortskämda med att bara kunna sprida ut oss på större ytor när vi behövt det.

Många lever efter devisen om den stora småstaden. Men problemet är att Linköping inte är någon småstad. Vi är Sveriges femte största stad och dras således med alla de utmaningar som en större stad har. Trafik, segregation, trängsel och konkurrens om ytorna. Vi har de senaste åren ökat befolkningen med över 7000 personer. Det är en ökning med en stor småstad på bara fyra år. Och dessa vill ha boende, service, kommunikationer, rekreation och fritidsaktiviteter. Så vad göra?

Antingen slår vi dövörat till och säger att vi värnar det som är Lingköpingskt. Oklart vad det är och vad det står för. Eller så låter vi stadens organiska utveckling fortsätta. För oavsett om jag leder arbetet med stadsbyggandet eller inte så kommer Linköping att växa.

lördag, april 16, 2011

Ska vi flytta fjärrbussterminalen?

Jag får väldigt ofta frågor kring fjärrbussterminalen i Linköping.


-Varför ligger den så långt bort från tåg och lokalbussar?

-Varför är informationen så dålig där? Och liknande frågor. Och jag har faktiskt inga bra svar. Men jag håller med i många av synpunkterna.



En bra terminal måste ligga lättillgängligt, ha bra information och framförallt kännas som en naturlig del av övriga kommunikationsmedel. Och allt detta är tänkt att lösas med det nya resecentrumet som vi planerar i Linköping.

Men nu är det ju så att för att motivera en flytt av resecentrum så behöver vi ytterligare spår och det verkar dessvärre dröja. Och i väntan på våra nya spår så kan inte vi sitta och rulla tummarna. Utan vi måste jobba med tillgängligheten för bussresenärerna nu. Därför kommer vi föreslå en flytt av fjärrbussterminalen närmare nuvarande resecentrum. Placeringen skulle kunna bli på andra sidan spårområdet. Dit tar man sig antingen på samma sätt som när man ska till de olika spårområden för tågen, men fortsätter en bit till. Eller så väljer man att ta vägen längs med Stångån. För vi har tänkt att det ska ligga alldeles invid Stångån. Det som kallas Södra Stånggatan byggs då om med en parkeringsficka för bussar, bred trottoar, avsmalnad gata samt en cykelbana.

Egentligen är detta enkelt. Det handlar inte bara om en flytt av fjärrbussterminalen, utan på ett större plan om ökad tillgänglighet. Men nu är frågan, vad tycker ni? Är detta en bra flytt eller inte?

onsdag, april 13, 2011

Here we go again ...

Jag gör nu det jag borde gjort för länge sen. Återupplivar min blogg. Jag prövar mig fram med ny layout (vad tycker ni?) och ett nytt fokus.

Så här tänker jag. Bloggen blir mitt forum att föra dialog med er kring frågor som har mer koppling till min roll som kommunalråd. Eller, kanske mer frågor som har en politisk karaktär.

Den som vill följa min person får jag hänvisa till twitter där jag ska försöka renodla den till att bli mer av min person och mindre politik. På så sätt blir jag förhoppningsvis tydligare i min kommunikation. Det är ju faktiskt inte alla som är intresserade av min person :)

Så, då kör vi.