tisdag, augusti 03, 2010

Den stora valfrågan i Linköping!

Nu är sommaren slut. Nu börjar även journalisterna komma tillbaka från semestern. Och när de ringer så är det oftast frågor om valet som intresserar dem. En valfråga som jag fått ganska ofta den senaste tiden är vilken den viktigaste valfrågan i Linköping blir. Och jag kan säga att jag har funderat på den frågan länge. Mitt svar blir ganska kort. Trovärdighetsfrågan!

Ser vi tillbaka på de senaste fyra åren så kan ingen säga annat än att det varit fyra bra år för Linköping. Vår utveckling pekade på samtliga områden i den riktning som man vill att de ska peka. Men sen kom ju den där finanskrisen (som alla verkar ha glömt bort) och i princip över en natt saknades c:a 350 miljoner kronor i vår budget. Det är liksom ingen enkel sak att hantera för någon, oavsett politisk tillhörighet. Men utan att låta självgod så vill jag påstå att Linköping bör betraktas som ett föredöme i hanteringen av den ekonomiska situationen vi stod inför. Självklart insåg vi att det inte skulle vara smärtfritt att spara in de ofantliga summor som vi behövde. Men alternativet var ju att skjuta på det onda och förvärra det. Resultatet ser vi idag. Vi gjorde rätt och Linköpingsborna märkte knappt att vi gick igenom en av de värsta ekonomiska kriserna den här kommunen stått inför.

Det politiska livet under de senaste fyra åren har varit ganska lugnt det också. Oppositionen har inte direkt gjort livet svårt för oss. Socialdemokraterna har i princip acceppterat vår politik, även om de retoriskt försökt ge en annan bild. Ser vi till de faktiska besluten så har (s) köpt våra förslag i 9 fall av 10. Ibland har det skett rakt av och ibland med ändringsförslag på marginalen. De gånger det verkligen varit politisk strid så har det varit ideologiska skillnader. Vi har bl a haft strid om vårdnadsbidrag, friskolor och eget val inom hemtjänsten.

Mp och v däremot har väl gjort det till sin grej att alltid vara emot. Det är väl ok att vara emot saker, men alltför ofta saknar jag deras egna förslag. Att bara vara emot är ingen trygg grund att bygga ett politiskt alternativ på.

Så, om det största oppositionspartiet i praktiken köper den politik som förts och majoritetspartierna sinsemellan inte har några stora stridsfrågor då finns det liksom inga stora valfrågor att driva. Det enda som återstår är trovärdighetsfrågan. Vilken konstellation är mest lämpad att ansvara för Linköpings framtid?

Inga kommentarer: