söndag, april 25, 2010

Linköping är mycket mer än Stora Torget

Min reflektion över mandatperioden fortsätter denna gång med Landsbygdsutveckling.

Linköping är en oerhört vacker kommun. Här samsas öppet slättlandskap med skogsmarker och sjöar. Och det är den oerhörda mångsidigheten som gör att Linköping blir så spännande. Det är lätt att förstå varför trakten varit så oerhört populär under så lång tid. Har ju t o m varit huvudstad under en kort period.

En stor del av linköpingsborna bor utanför tätorten och till skillnad från vad många tror så har Linköpings landsbygd en relativt ung befolkning. Det är barnfamiljer som söker något annat än vad tätorten har att erbjuda. Och det är just detta som vi måste bygga på.

En av de saker som dök upp under mandatperioden var det förhållningssätt som visades gentemot byggande på landsbygden. Många gånger så utgick besluten utifrån kommunens behov och inte de boendes. Byggnation skulle passas in i en samhällsplaneringsmall där helheten var det viktigaste. Sammanhållen byggnation var tänkt att ligga intill kollektivtrafikstråk och tillgången till samhällsservice var oftast utgångspunkten. Ett motiv som angavs när byggnation skulle avslås var att det på sikt kunde leda till ökade krav på samhällsservice. Och rent teoretiskt så är det rätt att göra så, men vi människor förhåller oss inte i teorier utan lever i det praktiska. Vi vill bo där vi känner oss hemma, inte där det teoretiskt är bäst att bo. Därför krockade den kommunala världen och de sökandes många gånger. I skuggan av detta påbörjades ett arbete som skulle ge riktlinjer för hur byggnation på landsbygden skulle se ut framöver.

Det som sedan presenterades var egentligen en sammanställning av alla de tidigare riktlinjer som kommunen arbetade efter. Men när de sammanställdes till en helhet framträdde något som kändes ganska fel. Byggnation på landsbygden blev i praktiken något som utgick från de teoretiska argumenten och glömde de praktiska som vi människor lever efter. Därför var vi tvungna att välja väg. Och jag är stolt över att vi valde den praktiska vägen. Det är människors vilja som ska vara styrande. Kommunen frå anpassa sin verksamhet allteftersom behoven ändras. Vi kan inte tvinga folk till vissa val utifrån kalkyler som visar på att det kan bli på ett vistt sätt framöver. Och resultatet har blivit att det är betydligt lättare att bygga på landsbygden idag än för fem år sedan.

Nämnden har i flera fall ändrat i de tjänstemannaförslag som velat avslå byggnation till fördel för den sökande med ovanstående motiv. Och vi kommer att fortsätta bevilja ansökningar som syftar till att möjliggöra drömboendet för många.

Att inte anta de föreslagna Riktlinjerna för byggnation på landsbygden blev det enskilt viktigaste vi gjorde för att underlätta för byggnation. Genom att vi sammanhållet kunde se vilka enorma krav vi ställer så kan vi nu jobba med det omvända. Att underlätta för byggnation.

Ett annat oerhört viktigt arbete för landsbygden är den landsbygdsstrategi som vi snart kommer att ta ställning till. Det är ett av de mest gedigna arbeten som vi gjort. Massor av människor har fått vara med och de kommunala förvatlningarna har jobbat i fokusgrupper för att få fram de viktigaste frågorna för Linköpings landsbygd de kommande åren. Nu vet vi vad vi ska jobba med och det kommer inte att bli ett smörgåsbord som erbjuder allt till alla, men som i själva verket inte blir något annat än retorik. Det här kommer att bli just en strategi som tar sikte på en landsbygd som är lika levande som idag och som bidrar till Linköpinsgattraktivitet på många sätt. Strategin kommer att ligga till grund för den översiktsplan för omlandet som vi börjat jobba med. Det är kanske det viktigaste dokumentet vi kommer att ta fram. Tyvärr tar det sin tid, men när den är klar så kommer vi att upfylla vår strategi.

Något jag känner att vi borde gjort annorlunda är kopplat till det första jag skrev. Vi borde har varit mer generösa med bygglov och detaljplaner. Där skulle vi politiskt drivit på hårdare. Om Linköping ska växa med 2500-3000 personer varje år så behövs attraktiva miljöer i HELA kommunen. Här måste vi göra mer. Många som idag trängs i tätorten vill inget mer än att ha ett naturnära boende med lantlig atmosfär. Och deras drömmar måste vi förverkliga. Där kommer det att bli ändring!

10 kommentarer:

Robin sa...

Man ska inte förbjuda människor att bo vart dem vill, men man måste också berätta vad det innebär i fråga om service och miljö.

Linköping måste uppmuntra människor att, på alla plan, bo där det också är bäst både kommunalekonomiskt och miljömässigt. Sedan får de naturligtvis slå sig ner någon annanstans om de vill, vilket de inte ska förhindras att göra.

Det är viktigt att uppmuntra ett tätare och mer stadsmässigt boende. Det är det mest ekonomiska och miljömässigt bästa, vilket gynnar invånarna på många sätt.

Det boendet som många vill åt när de flyttar ut på landsbygden finns inte idag i innerstaden. Det är antingen för dyrt, för litet eller med för få trygga barnmiljöer. Om man däremot ser till att bygga sådana boendemiljöer i innerstaden, vilket inte alls är omöjligt, så skulle man kunna tjäna mycket som kommun och som skattebetalare, men även som enskild boende. Jag är övertygad om att många helst vill bo i innerstaden, med det utbud som följer, men som inte gör det p.g.a. bristen på andra ovannämnda kvaliteter som man kräver.

Hans sa...

Köerna är enorma för innerstadsboende, nu och i framtiden. De är betydligt mångdubbelt större än för lantligt boende. Så se nu till att ta fram en ordentlig stadspolitik och strategi - Linköping har INTE råd med något annat, varken socialt, ekonomiskt eller ekologiskt.

Det har varit alldeles för dåligt med detta de senaste fyra åren (men även före, givetvis). Sprid inte ut Linköping och förstör naturen på samma gång som ni förstör konkurrenskraften.

Anonym sa...

Enkelt att vara populistiskt positiv till att bevilja bygglov på landsbyggden. Vad du inte resonerar omkring är de långsiktiga konsekvenserna. Krav på skolor, butiker och kommunikationer. Ett ökat bilresande. Problem med vatten och avlopp´och på ålderns höst en hemtjänst som bor i bilen.
Efter ett slag kommer en praktisk verklighet ifatt även i ett drömboende och en ansvarig politik måste även förhålla sej till detta.
Kan f.ö. notera att kommunen fick en helsida i Aftonbladet om att man tar ifrån en familj deras drömboende.
Drömmar och verkligheter blandas.

Muharrem sa...

Robin och Hans,

jag tror att vi i många delar har en gemensam bild av att Linköping behöver gå åt ett håll som är mer hållbart och stadsmässigt. Linköping är en stad som man har tryckt ned och ut. En låg stad som sträcker sig som en banan. Inget bra recept för hållbarhet.

Men i våra resonemang så ser ni ofta konflikten mellan att bygga utanför stadskärnan och tätare stad. Och där delar jag inte era farhågor. Vi måste kunna bygga en stad som är tätare och ger utrymme för mer liv och underlag för kollektivtrafik. Men samtidigt måste vi "våga" släppa taget och låta människors vilja få styra mer att vad vi kanske gjort tidigare. De farhågor som en del målar upp om att de offentliga utgifterna skulle öka dramatiskt när alla som bor p¨å landsbygden vill ha skola och annan samhällsservice är, vill jag påstå, grova överdrifter. De barn som går i skola utanför tätorten skulle ju annars gått i skola i stan. Resurserna fördelas bara om från innerstan till en annan ort. Likaså för hemtjänst och all annan samhällsservice.

Och för mig är det viktigt att låta människor få möjligheten att bygga sitt drömboende utan att alltid vara inrutad av ett kommunalt planeringstänk.

Rhe sa...

Ett sätt att stärka landsbygdsutvecklingen är att bygga flera lägenheter i de lite större orterna Linghem, Sturefors. Även bygga ytterligare lägenheter i Vikingstad och Ljungsbro. Bra initiativ med de planerade lägenheterna i Berg. Lägenheter ger då möjlighet för mera blandat boende och även möjlighet för de som säljer sin villa att kunna bo kvar på orten. Tänk i banorna 3-5 våningar lite i centrum på resp ort. Med förbättrad kollektivtrafik skulle dessa lägenheter bli attraktiva.

Rhe

LET sa...

Låt de som vill bo på landsbyggden bo där och gör som RHE skriver så ökas underlaget för service på centralorterna.
Men precis som Robin och Hans skriver är Linköping den absolut viktigaste orten att satsa på. En attraktiv och "storstadsmässig" stadskärna lockar mer folk än en fantastisk landsbyggd.
Se bara på intresset av kv. Daggkåpan.

Hans sa...

Muharrem:

Tycker inte heller att man ska styra boendepreferenser - det finns en del som vill hitta sin lantliga idyll. Och låt dem göra det, men frågan är om det behövs någon särskild politik och speciella program för detta.

Det kommer otvivelaktigt att kosta i tid och resurser med avstånd. Både för individer och för staden Linköping. Så är det ju bara, även om farhågorna, som du menar, kan vara överdrivna.

Men faktum är att Linköping kontinuerligt och varje år fortsätter att spridas ut - det senaste beviset på det är givetvis Ullstämma. Det måste bli ett slut på detta, Linköping står inför ett vägskäl där det gäller att besluta sig för om man vill bli nåt eller inte.

Det som är betydelsefullt med landsbygden är även det som bör bevaras och värnas: orörd natur och kultiverad åkermark. Det är reella tillgångar i ett framtidsperspektiv.

Inriktningen att skapa täta små byar med service av t.ex. Linghem och Ljungsbro är inte fel. Men frågan är om det är rätt i ett större perspektiv (regionen Östergötland) att ta kraften från de mindre östgötakommunerna, t.ex. Vadstena, Ödeshög och Motala. Enligt min mening ska det kunna erbjudas lantlig idyll i dessa småstäder och kommuner – vilket det också gör. Linköping ska inte konkurrera med dem, utan Linköping ska bygga en ordentlig storstad som lockar folk till regionen, sedan flyttar vissa ut till småkommunerna. Linköping ska vara ett alternativ till alla byar och landsbygd som finns i regionen.

Därför behövs ingen politik eller planering för Linköpings landsbygd, i meningen att det ska bo fler där och att service ska byggas ut med skattepengar där. Eller rättare sagt: det vore direkt felaktigt med en sådan politik.

Från en som älskar den orörda naturen lika mycket som storstaden. / Hans

Rasmus sa...

Det finns troligtvis ett uppdämt behov av tomter på landsbygden om kommunen har motarbetat sådant förut.

När man då släpper på reglerna så blir det en liten rush. Sedan har jag svårt att se att det skulle fortsätta vara något stort intresse år efter år.

Däremot tror jag också att många vill bo i byarna längs vattnet. Det gäller då att inte privatisera stränderna så att de stängs av för alla vanliga kommuninvånare. Stränderna är en viktig tillgång för alla i kommunen och inte minst för turismen, som sannolikt redan är eller snart kommer att bli Linköpings största enskilda näringsgren.

Charlotte sa...

Ja, vi är många redan idag som har valt att bo "nära naturen med lantlig atmosfär". Vi har gjort detta för att vi vet att det är en bra och trygg uppväxtmiljö för våra barn. Vi är också många som har bosatt oss strategiskt i kommunens östra delar, för att dra nytta av Fjärde Storstadsregionen och ha tillgång till både Linköpings och Norrköpings arbetsmarknader.

Nu vill Linköpings kommun tyvärr ta ifrån oss den möjligheten. För ett par veckor sedan fick vi som en blixt från en klar himmel veta att kommunen vill lägga ner Örtomta förskola. Istället vill man flytta barnomsorgen närmare in mot Linköping, till Askeby och Vårdsberg, trots att det finns ett stabilt barnunderlag i Örtomta. Hur ser du som kommunalråd för landsbygdsfrågor, samt medlem av Åkerbo geografiska utskott på detta beslut? Vi är många föräldrar som kämpar för att Örtomta förskola ska få vara kvar. Läs mer på www.räddaörtomta.se.

Christer Backman sa...

Mycket intressant inlägg !
Kan du också se till att din uppfattning inte stannar på vägen ner i tjänstemannaorganisationen
mvh
från Södra Fjälla