söndag, januari 31, 2010

Valfusk eller slarvigt misstag?

Idag kör socialdemokraterna om sin valkonferens efter att det uppdagats att allt inte gått enligt stadgarna. Med handen på hjärtat så kan väl de flesta erkänna att just stadgar inte tillhör favorit lektyren så det skulle kunna kännas som att detta var ett harmlöst misstag grundat i slarv. Men så har det inte uppfattats i media. Där har bilden istället varit den av ett parti som har interna problem och där kampen om poster verkar vara drivande. Jag vet inte hur allt egentligen står till inom socialdemokratin i länet. Men detta är den bild som vi utomstående får.

Först ut var ju "storbråket" om tillsättande av distriktsombudsman. Det ledde till att bl a riksdagsledamoten Louise Malmström avsade sig uppdraget som ledamot i distriktsstyrelsen med hänvisning till en grabbkultur och härskartekniker.

Sen kom "petningarna" av flera personer som tidigare haft tunga uppdrag. Bl a Aleksander Gabelic, Riksdagsledamot och Effat Mirsafdari, ersättare i kommunstyrelsen.

Den största skrällen kom när det meddelades att hela valkonferensen skulle göras om efter anklaganden om valfusk. Nu börjar många skönja bilden av maktkamp och partipiska. Ett brev cirkulerar i pressen som gör gällande att ombud till valkonferensen hotats att rösta som majoriteten bestämt. Centralt så sägs det också att det begåtts stadgebrott.

Och idag görs alltså valkonferensen om. Även om länets socialdemokrater försöker hävda att detta inte är en stor sak så har jag själv aldrig varit med om eller ens hört talas om att en nomineringsstämma/valkonferens får göras om. Det är allvarligt. Och att det är jobbigt känns nästan när man lyssnar på distriktsombudsmannen svar till journalisten. Ingen glädje i den rösten inte.

Men som sagt, jag har inte alla fakta i fallet. Bara de indicier som media rapporterat om.

lördag, januari 30, 2010

Hycklande sossar

- Man ska ha klart för sig att det är en komplicerad verksamhet som kräver
en väldig kompetens. För att få personer som har den måste man konkurrera med
privata företag och då handlar det om förmåner och löner. Man måste helt enkelt
betala.

här säger ledande sossar när de tecknar avtal inom offentliga bolag. Men när det gäller privata bolags intressen att ge bonusar och generösa villkor så säger de ngt annat.

Socialdemokraterna är även öppna för att se över möjligheten att helt
förbjuda bonusar för vissa befattningshavare. Vår bedömning är att det är
särskilt angeläget att se över möjligheten till stopp för bonusar till den
högsta ledningen.
Jag tycker hyckleriet lyser igenom lång väg. Socialdemokratins förkärlek för att pilla i privata företags innersta är omättlig. Samtidigt har de ett osunt intresse för att "leka" affär med andras pengar.

fredag, januari 29, 2010

brev till Anders Borg

Hej Anders. Vill börja med att säga att regeringen gör ett kanonjobb. Srr ut som att ni kommer få fyra år till. Men för att gõra ett gott betyg perfekt sä får ni skärpa er i en sak.

Är på väg till kungliga huvudstaden, min gamla hemort, Stockholm. En vanligtvis behaglig resa. Men idag är det lite si och så. Försenat med 15 minuter innan avgång kan man väl leva med. Inann vi nådde dina gamla hemtrakter hade dock saker å ting ändrat sig. Ett antal gånger. Först skulle vi inte passera Katrineholm, men de hade plockat upp resenärer till Katrineholm. Sen kom besked om att vi satt fast bakom ett tåg och inte skulle hinna fram till inväntande tåg. Då var vi tvungna attt ta vägen förbi Katrineholm ändå.

35 minuter senare anlände till Norrköping. Ganska lång tid inom õstergötland. Eller vad säger du?

Nåväl, på väg mot Katrineholm kommer fler besked. det är fullt på spåret så tåget till Gbg kunde inte invänta. Kul för de som skulle dit. Sen fastnade vi bakom ett till tåg och får krypa fram.

Ja frågade konduktören, vänligt, när vi skulle anlända till Stockholm. Svaret var ganska svävande. Vi vet inte, men gör så gott vi kan. Under tiden hör jag min granne avboka två möten.

Vad var det nu du sa om det samhällsekonomiskt lönsamma med höghastighetståg? Just de' ja, du ville satsa på vägar istället. Det hade ju känts bra idag med SMHIs varningar å allt.

Nytt meddelande på g. VJag skriver snart igen.

torsdag, januari 28, 2010

Fotbollsarenan

En hektisk dag. Många frågor plus en presskonferens kring vår fotbollsarena. Media har skrivit bra i frågan ( här, här och här) men jag tänkte ge en bild också.

Vi har haft förfrågningsunderlag ute under en tid och anbudstiden har nu gått ut. När man då som ansvarig inser att alla de absoluta krav vi ställde inte har blivit tillgodosedda, ja då återstår bara att säga stopp. Corren presenterade redan innan presskonferensen material som jag inte kan kommentera p g a sekretess. Men de har rätt i en sak när de skriver att osäkerheter kring uppfyllande av kvalitetskraven kan skapa problem vid en eventuell juridisk prövning.

En annan sak som måste förtydligas. Upplägget är sådant, och har alltid varit, att kommunen INTE bygger eller äger arenan. Istället sköts detta av en utomstående aktör som i sin tur hyr ut arenana till kommunen. Risken sprids på så sätt mellan fler. Vi har jobbat med denna modell och i mitt tycke är den överlägsen andra.

Jag har följt arenabygget i Norrköping. Ingen har väl egentligen kunnat undgå det. Jag har ingen synpunkt i ärendet som sådant eftersom jag är för dåligt insatt. Men en sak kan jag säga och som vi tagit fasta på. I Norrköping har formfrågan och själva bygget överskuggat alla idrottsliga frågor. IFK Norrköping har fått klä skott på ett sådant sätt att det med säkerhet påverkar deras sinnesstämmning. Jag vill inte att fotbollsklubbarna ska behöva riskera detta. Det är enbart deras idrottsliga prestationer som ska stå i fokus. Inget annat.

Vad händer nu? Ja kommunstyrelsens planeringsutskott ska formalisera den avbrutna upphandlingen på måndag. Men arbetet med att ta fram nytt förfrågningsunderlag har redan startat. Så när all formalia är klar så är också förfrågningsunderlaget klart för att skickas ut. Då vidtar en tid där entreprenörerna får räkna på sina anbud och sen kommer dessa in till oss. En ny utvärdering görs och sen kör vi på med antagande av entreprenör.

Rent konkret så får detta effekter på byggstarten. Vi hade tänkt att det skulle ske i början av 2012, men nu blir det istället i mitten av 2012. All fokus ligger på att ha bygget klart till säsongen 2012 vilket vi kommer klara.

När sådant här händer så blir man ju först osäker. Kan vi verkligen försena bygget? Kommer en ny upphandlig att ge önskad effekt? Och många andra frågor. Men ganska fort inser man att skattebetalarna måste känna trygghet i att prestige och bandklippning inte väger tyngre än värnandet av deras intressen. Det enda man kan göra är att följa experternas råd och sin magkänsla. När bägge dessa sammstämmer då känns det tryggt.

Men vad tycker ni? Gjorde vi rätt?

onsdag, januari 27, 2010

Kommunens "kassaklirr"

Jag måste kommentera kommunens "gigantiska överskott". Visst är det många som drar öronen åt sig och funderar över hur kommunen kunde göra ett överskott på över 350 miljoner när det sas att vi behövde spara.

Eftersom de flesta nog inte ägnar sin vardag med den kommunala budgeten på bordet så är det viktigt att visa varför det blir som det blir. Kommunen jobbar med tvåårs budgetar. Vilket innebär att vi tar en budget som gäller för två år. Men enligt lag så måste varje års resultat redovisas separat. Nu är vi inne i den första delen av en tvåårsbudget vilket innebär att vi bara redovisar en del av resultatet och inte det slutgiltiga. Därför blir det olyckligt när mediarapporteringen utgår från att vi sparat i onödan eller att det helt plötsligt finns mängder av pengar som vi kan göra massa kul för. Vad som är det viktiga är om budgeten går ihop i slutet av nästa år. För det är då budgetperioden är över och det är vad alla nämnder satt som mål.

Egentligen kan det liknas vid en fotbollsmatch. Vi är nu inne i första halvlek och det ser bra ut. Men vi har en hel halvlek att spela och det gäller att inte köra slut på allt krut i den första. Om vi nu går ut och sätter på oss spenderarbyxorna för att köra slut på det överskottet vi har så kommer vi ut i andra halvlek med flåsande och trötta spelare som återigen måste börja spara på ett sätt som definitivt påverkar verksamheten.

Vår taktik har istyället varit att se över mycket av den verksamhet vi har för att hitta åtgärder som sparar pengar men vars effekt inte behöver vara direkt verksamhetspåverkande. Och det har varit effektivt. Vi har haft en för stor kostym och den är nu anpassad efter vår figur. Innebörden är ganska behaglig. Nu behöver vi inte spara på det sätt som vi befarade under 2010. En ganska bra taktik om ni frågar mig.

Men om vi kör på med en annan taktik och gör av med överskottet. Ja, då får vi spara och gneta även 2010. Och ingen vill väl det?

tisdag, januari 26, 2010

"Har moderaterna blivit marxister?"

Den rubriken har dagens ledare i corren och säger det som många av oss undrat över de senaste dagarna.
Den socialistiska jämställdhetsdefinitionen, som fått spridning i
västvärlden efter kommunismens fall, bygger på den marxistiska föreställningen
om att mänskligheten kan delas in i två delar som ständigt ligger i konflikt med
varandra, i en strukturell över- och underordning. På samma sätt som
arbetarklassens intressen stod mot bourgeoisiens i den marxistiska världsbilden
ställs nu könen mot varandra i en oförsonlig konflikt.

Klokt skrivet. Samtidigt inser jag vad moderaterna vill göra. De försöker komma ur den fällan som de sitter i där de under lång framstått som att de inte fäster vikt vid jämställdhetsfrågan. Vilket inte är fallet, bara det att de har en annan lösning än den som har blivit gängse norm. Tyvärr har de brustit i kommunikationen och med handen på hjärtat så har frågan inte varit särskilt högt prioriterad av de föregående partiledarna.

Men svaret kan då inte vara att göra en 180 gradare och helt köpa den socialistiska problemformuleringen och lösningen. Att släppa sin tilltro till människor och på detta sätt hota med statlig intervention i både äganderätt och utnämningsrätt kan inte vara vägen fram. Det finns kloka moderater som driver frågan om jämställdhet väldigt tydligt och som gjort det länge. Bl a Christian Gustavsson, landstingsråd i Östergötland. Han har skrivt en bok i frågan och läs gärna hans kommentar kring denna fråga.

måndag, januari 25, 2010

Vad ska ingå i vår landsbygdsstrategi?

Har precis kommit hem från ett möte i Vårdnäs som arrangeras som en del av framtagandet av en ny landsbygdsstrategi. Idén är enkel. Vi måste se alla de fördelar som finns med att hela kommunen ges samma förutsättningar och att all vår potential tas tillvara.

Detta var ett av flera möten som anordnats på kort tid och min roll är än så länge ganska enkel. Lyssna, lyssna och lyssna. En strategi kan aldrig grunda sig på vad vi i stadshuset anser vara det viktigaste. Den måste komma från de som kan saken bäst och berörs av besluten. D v s de som bor på landsbygden. Några saker börjar utkristaliseras, men en hel del återstår.

Nu behöver jag hjälp. Vad ska ingå i kommunens landsbygdsstrategi? Kom med idéer och förslag. Kommentera gärna så att fler kan ta del, men maila gärna också längre inlägg.
muharrem.demirok@linkoping.se

söndag, januari 24, 2010

Dåtida ideologier för morgondagens frågor

Den marxistiska klasskampen skulle vara ett instrument för revolutionen.
Socialdemokraterna har inställt revolutionen - men instrumentet har de kvar. Det
är ingen bra metod att sitta och titta på gamla fotografier från 1800-talet, när
man skall ta itu med 1970-talets problem.

Samma gamla klasskampsinställning ser man då och då ute på högerkanten. Den är
lika fel där. Vi kan inte begära att Karl Marx och andra 1800-talsprofeter skall
klara våra problem. De visste ingenting om dem. Det är vi själva som måste tänka
för 1970-talet.
Ovanstående citat är från Torbjörn Fälldins rikstingstal 1974 i Lidköping. Och hur sant är det inte? Gamla ideologier som visat sin oförmåga används fortfarande som recept på dagens, och morgondagens, frågor. Klasskampsretoriken märks allt tydligare och jag ser hur det glänser stridlystet i s-märkta ombudsmäns ögon när de talar om hur arbetarklassen förtrycks av den borgerliga regerningen. Så synd att dessa tappat greppet om verkligheten. Fälldins svar till dessa från samma tal är knivskarpt och gäller än idag.
Företagare och löntagare är naturligtvis motparter vid fördelningen av
produktionsresultatet. Därför är det viktigt med starka fackliga organisationer
som kan ta tillvara de anställdas intressen. Men alla, företagare och löntagare,
har näringspolitiskt och samhällsekonomiskt gemensamma intressen av att det
finns så stort produktionsresultat som möjligt att fördela. Det finns inte två
sorters folk i vårt land. Det är naturligt att löntagare, bönder, företagare och
andra förenar sig kring en politik som de anser kunna ge den bästa utvecklingen
för hela vårt folk.

torsdag, januari 21, 2010

Medborgardemokratin till nya nivåer

Den som tar sig en tur runt i Linköping ser att det händer otroligt mycket i våra stadsdelar. Så här mycket har inte gjorts sen...? Ja, sen aldrig tidigare faktiskt. Vi har valt att satsa oerhört mycket på att öka livskvaliteten i stadsdelarna av den enkla enledningen att vår närmiljö är kanske det som påverkar oss mest. Och jag vet att det finns de som säger, ja men ni har ju inte fixat hos oss. Och det stämmer säkert. Och det finns så oerhört mycket mer att göra. Men resurserna är begränsade. Mitt löfte är dock att närmiljöerna ska prioriteras ännu mer.

Som ett led i detta arbete så försöker vi hela tiden hitta nya vägar för att få in de boendes synpunkter. Med vårt senaste projekt, aktivitetsparken i Skäggetorp, så tar vi medborgardemokratin ytterligare ett steg längre och för besluten närmre de boende. Nu får ALLA vara med och rösta om vilket alternativ som ska genomföras och vad det ska innehålla.

Men skynda på, för 31 januari är det sista chansen att påverka. Sen ska vi börja bygga.

tisdag, januari 19, 2010

Att q-märka eller inte

En underlig fråga har dykt upp på mitt bord. Länsstyrelsen har gått igenom länets regleringar i detaljplaner av fastigheter i kommunerna och kommit fram till att Östergötland har få byggnader som är q-märkta. Q-märkning innebär att byggnaden klassas som kulturminne och kan reglera i stort sett allt från användning till färg och vilka planteringar som får ske. Lovvärt kan tyckas för att skydda vårt kulturarv. Men då måste det ju först vara ett problem där kulturbyggnader förfaller. Och så är inte fallet. Utan Lst skapar en eld där det inte finns rök. De flesta av våra kulturbyggnader ägs privat och sköts exemplariskt. Och det är ganska självklart. Äger jag något så månar jag oxå omdet, annars förlorar jag själv på det.

I botten av Lst tyckande ligger en vanlig offentlig sjuka där det privatas motiv alltid framställs som tvivelaktiga och det måste till ett starkare offentligt skydd. Bah, säger jag. De bäst skötta byggnaderna ägs av privata eller föriningägda bolag . Att misstänkliggöra dem och öka det byråkratiska oket skulle få helt motsatt effekt och utarma vårt kulturarv. För vem vill äga en byggnad där dina intressen alltid ska ifrågasättas av andra? Och då återstår bara för det offentliga att kliva in. Hur många kulturbyggnader tror ni kommunen kan äga?

torsdag, januari 14, 2010

Det kollektiva resandet

Jag är ett stort fan av kollektiva resor. Egentligen har kollektivtrafiken alltid varit populär. Tänk bara på karavanerna längs Sidenvägen. Vad var de om inte godstransport och kollektivtrafik? Eller de stora fartygen som trafikerade oceanerna långt innan flygplanen. Men sen kom den stora frihetsrevolutionen med bilen och helt plötsligt kunde vi själva styra vårt resande utan hänsyn till andras behov. Världen minskade samtidigt. Vi kunde ta vår bil och åka dit vi behagade (nästan i alla fall).

Men jag tror att vi nu kommit till en annan del av utvecklingen där frihetskänslan fortfarande kommer domineras av bilen, men med starkt komplement i tåg, bussar och flyg. Men där nyttoresandet mer och mer kommer övergå till det kollektiva resandet. Jag tror att bilen inte har en framtid som det främsta resmedlet till och från jobbet. Jag vet att det alltid kommer finnas de som fortfarande behöver bilen. Och där finns även de som av princip aldrig kommer välja kollektivtrafiken. Men för oss, den generella massan, så kommer det definitivt bli kollektivtrafiken som dominerar. Överlägset.

Varför? Av den enkla anledningen att det är, och kommer än mer bli så, det bekvämaste alternativet. Stig på, bry dig inte och stig sen av. Och bekvämlighet är ett av framtidens vassaste säljargument.

Men det kräver att leverantörerna blir bra på att ge kunden det den efterfrågar. Och de måste bli superbra på att sälja rätt produkt. De måste också förstå vad det är vi efterfrågar. Viktigast kanske är att de inser att kollektivtrafik är en av de mest serviceinriktade tjänstesektorerna. Om detta inte efterlevs så förlorar vi alla. Därav min tidigare fråga kring chaufförernas attityd.

Uppenbart är att det finns fler där uta som anser att attityderna hos busschaufförerna är en viktig fråga. Även om det inte är statistiskt säkerställt med 6 kommentarer, så är det en tendens. För mig återstår då bara att fortsätta jobba med fråga.

Låt mig göra några ytterligare reflektioner som kanske kan agera som svar också.

Karlstadsbuss har hittat ett bra sätt att jobba med tidtabeller live. Du kan i realtid se hur länge det är kvar tills bussen kommer och slipper stå ute och vänta. Skönt kalla dagar som dessa. Du kan få informationen direkt till mobilen. Östgötatrafiken, fixa tack!

Börja med att se över attityden hos all personal. Återigen, karlstadsbuss gjorde en undersökning bland resenärernas syn på chaufförernas attityd och det visade sig vara si och så med attityden. Med den insikten påbörjades ett aktivt jobb och bara nått år senare hade svaret på chaufförernas attityd stigit ganska dramatiskt. Och samtidigt ökade det kollektiva resandet lika fort. Östgötatrafiken, fixa tack!

Det finns många goda exempel att hämta, men tyvärr härör inga av dessa från vår egen länstrafik. Vi har en oerhörd "resa" att göra innan vi kan få en så pass god kollektivtrafik som vi förtjänar. Tyvärr är vår egen syn fortfarande den av transportörens, inte serviceleverantörens. Vi talar glatt om våra nya glänsande tåg eller bussar, men sällan om hur vi jobbar med attityder och med service.

Exempelvis. Hur kan man ha en reklamskylt på bussen där det står, "Visste du att du endast betalar 40% av vad resan egentligen kostar? Resten står ägarna för."

Jag får nästan hjärnblödning varje gång jag ser den skylten. Vad är det för j...a säljargument? Skulle jag välja bussen för att någon annan subventionerar priset? Och förresten, vem är det som är ägare? Jo, kommunerna och landstinget som uppenbarligen (enligt skyltens logik) har en helt magisk skattkista där pengarna bara dyker upp. Skylten borde egentligen lyda så här, "Visste du att du endast betalar 40% av resan vid varje tillfälle? Allt annat tar vi på din skattsedel." Östgötatrafiken, fixa tack!

Hur mycket ska vi tumma på våra principer för Kinas skull?

Efter gårdagens utspel från Google om att de är beredda att lämna Kina om inte deras censur upphör, så har det skrivits en hel del. DN har en superbra ledare om just detta.


Utländska bolag måste dock säkerställa att de håller sig inom vissa
anständiga ramar i jakten på marknadsandelar. Inom tillverkningsindustrin rör
det sig bland annat om att se till att fabriksanställda har en dräglig
arbetsmiljö och en skälig lön.

Bolag som sysslar med digital kommunikation måste, i största möjliga mån, garantera att individens privatliv inte kränks. Dessutom ska de naturligtvis inte gå med på att censurera sina tjänster från politiskt känsligt innehåll och därigenom medvetet förvränga användarnas verklighetsbild.

Därför borde Google från första början aldrig ha accepterat den kinesiska regimens krav. Men att sätta hårt mot hårt för sent är bättre än att inte göra det alls.

Men varför tar inte ledaren också upp de offentliga kontakterna? Hur långt kan t ex en kommun gå i sina försök att främja det lokala företagandets möjligheter? Har kommuner inga som helst skyldigheter att leva upp till när det gäller värnandet av demokratins grundläggande principer?

Jag talar givetvis om de okritiska relationer som Linköpings kommun har med sin kinesiska vänort, Guangzhou. Men precis som DNs ledare uttrycker kirng Google, så tycker jag att relationerna aldrig borde inletts, men det är aldrig försent att nu börja se över dem.

onsdag, januari 13, 2010

Spännande från transportforum

Har lyssnat på flera intressanta talare. Nu är det ett lagom sexigt avsnitt om organisation och det nya Trafikverket. Leif Zetterberg, Näringsdepartementet, och Gunnar Malm, ny GD Trafikverket, beskriver framtiden för den offentliga kommunikationspolitiken och administrationen. Låter kanske inte som det hetaste, men oerhört intressant. Äntligen en infrastruktursyn för framtiden.

Ny landshövding till Östergötland!?

Vi har i ovisshet väntat i flera månader nu på att regeringen ska utse en ny landshövding till Östergötland. Under tiden har länsrådet, Magnus Holgersson, fått uppdraget som tillförordnad landshövding. Och han har gjort ett kanonjobb. Jag skulle gärna se att han blev kvar, men slapp benämningen tillförordnad. Jag tycker att det är lite respektlöst av regeringen att låta detta fortgå i ovisshet. Både mot Magnus, men kanske främst mot oss östgötar.

Men om nu regeringen har funderingar på en helt ny landshövding så har jag ett superbra förslag. Minoo Akhtarzand. Hon är Banverkets Generaldirektör fram till 1 april. Sen går ju alla transportmyndigheter samman i Trafikverket och då blir Gunnar Malm GD.

Hade äran att få sitta bredvid henne vid en middag igårkväll och jag kan bara säga att hon är precis vad vi behöver. Hon har en fantastisk uppfattning om vad som är de viktiga framtidsfrågorna och dessutom har hon en förståelse för tåg som vi är särskilt beroende av i Östergötland. Dessutom så är jag helt övertygad om att vi behöver en kvinnlig landshövding, till skillnad från andra som föreslagit landshövdingekandidater.

Vill ni träffa henne så är hon här för Transportforum som börjar idag. Passa på.

Äntligen Google!

Nu verkar Google ha tagit sitt förnuft till fånga. Efter ett omfattande cyberangrepp, arrangerat av kinabaserade cyberspioner riktat mot kinesiska människorättsaktivister, så överväger Google nu att lämna Kina. Inte bra med det. För om det är något dessa människorättsaktivitser behöver är det möjlighet att kommunicera med omvärlden. Men Google har dessutom beslutat att inte längre filtrera sökmotorresultat i Kina.

Jag kan inte beskriva den glädje jag känner. Google höll på med ngt riktigt smutsigt när de valde att filtrera sökresultat för att tillgodose regimens obehagliga kontrollbehov. Men nu har de alltså fått nog och häver filtreringen. En oanad vinst för oss som tror på demokrati och yttrandefrihet för alla.

En tydlig insikt i allt detta är att det inte går att ge ett lillfinger till dessa demokratihatare, för då ska de ha hela handen. De fick filtrering, men det räckte inte. Utan de ville använda internet till att granska sina motståndare. Inställningen måste istället vara att vi som ska agera med Kina aldrig, ALDRIG, gör avkall på vår tilltro på demokratin. Aldrig rucka på några principer som gäller människors rätt att yttra sig utan rädsla för represalier.

Tack Google!

söndag, januari 10, 2010

Busschaufförer. Serviceinriktade eller inte?

I fredags skulle vi gå ut och äta med några vänner. Något som inte händer så ofta nu förtiden. Vi bokade bord och piffade till oss. Tog oss till restaurangen i god tid bara för att då få ett samtal från våra vänner som sa att de nog skulle bli försenade. Orsak? Det hade inträffat en incident på bussen framför och busschauffören skrek och gormade åt allt och alla. Inklusive sin kollega från bussen som körde våra vänner. Det hela handlade om att bussen inte fått företräde vid en avsmalning och bussen krävde att bilen skulle backa för att släppa fram honom. Problemet var att bilen, med en gammal man bakom ratten, körde fast i en snöhög och kom ingenstans. Chuaffören vägrade prompt att flytta på sig utan valde att ringa polisen, som säkerligen inte hade viktigare saker att göra en fredagkväll. Inga övertalningsförsök hjälpte, utan busschauffören skrek och hotade alla som hade en avvikande åsikt. Så vännerna fick gott vänta tills polisen kom c:a 30 minuter senare, bara för att be busschauffören att backa.

Händelsen kan ju ses som en sån där berättelse som man drar vid olika tillfällen om udda situationer man varit med om. Men när jag berättat om detta för andra så får jag reaktionen, "Ja, men Linköpings busschaufförer är inte serviceinriktade". Många verkar ha träffat på chaufförer som inte är trevliga. Det har hänt mig ett par gånger, men jag har avfärdat det med att alla har ju dåliga dagar på jobbet. Nu får jag istället bilden av att det är en generell attitydsfråga hos busschaufförerna. Kan det verkligen stämma?

Jag har ju samtidigt träffat chaufförer som är oerhört serviceminded. Som hälsar och är hjälpsamma. Så jag vet inte vad jag ska tro. Det som är ganska uppenbart är att det väcker en hel del frågor. Kollektivtrafiken är en offentligt finansierad verksamhet. Det är samtidigt en servicetjänst, inte en transportverksamhet. Den ska ha kundperspektiv som främsta ledord. Om det då är så att verksamheten inte lever upp till dessa krav så har vi ett bekymmer. Och jag som ansvarig politiker måste då ta detta på allvar. Är inte den skattebetalande kunden främsta prioritet så måste vi lyfta frågan.

Men om detta inte stämmer så tycker jag ändå att frågan är viktigt. För då måste Östgötatrafiken börja jobba på att faktiskt ändra den attityd som verkar finnas kring busschaufförerna. Är det en orättvis beskrivning så behöver chaufförerna upprättelse.

Vad tycker du? Här behöver jag hjälp. Är Linköpings busschaufförer serviceinriktade eller inte?

torsdag, januari 07, 2010

Grönytor eller inte?

Innan nyår skrev jag ett inlägg om Linköping som en av Sveriges grönaste städer. Det blev några kommentarer kring det inlägget så jag tänkte fortsätta på det spåret.

Enligt SCBs statistik så har linköpingsborna nära till grönytor från sin bostad. En kvalitet som inte går att underskatta. Men om vi gräver lite djupare i den statistiken så inser den som kan sitt Linköping att även om det är nära till en grönyta betyder det inte att alla grönytor är värda att besöka. Bara för att där finns en stor grön plätt så betyder det inte att folk vistas där. Som bergabo ser jag detta varje dag. Mitt utanför mitt köksfönster finns en enorm grönyta som inte används till något. Inte ens hundarna vistas där. Det finns gott om andra trevliga grönområden så det är ingen som väljer att andvända ytan för vare sig picnikar eller spontanidrott. Den bara finns där. Och den ska skötas. Gräset ska klippas och det är inget som görs på en kvart. Nej, det tar sin tid att åka runt denna enorma yta. Och tänk vad skattepengar det kostar. Ger denna yta oss något mervärde? Knappast. Är den värd att bevara som rekreationsyta? Inte om ni frågar mig. Så vad kan man göra med den? Jag ser det som ett fantastiskt tillfälle att fortsätta modernisera Berga. Tänk två hus som liknar det som JM byggde i Ramshäll, bara ett stenkast därifrån. Området skulle få sig ett enormt lyft och vi skulle kunna få in fler bostadsrätter i ett område som nästan uteslutande domineras av hyresrätter.

Men det går inte att bygga på alla grönytor som inte är attraktiva. Iställt kan vi faktiskt välja att göra några av dessa till riktiga pärlor. Tänk att bygga en helt ny stadspark. Ingen ny Trädgårdsförening, men en stadspark som mer inbjuder till rekreation och friluftsaktiviteter. Lägg denna vid vattnet, läs Stångån, så har du en underbar plats som många skulle uppskatta. Men det behöver inte vara så pråligt heller. Ta en vanlig grönyta i ett bostadsområde. Med enkla medel kan den lyftas från sin slumrande tillvaro och erbjuda en underbar miljö för de boende. Att kunna omdana tråkiga bostadsområden till attraktiva livsmiljöer måste väl vara ett motto som alla samhällsplanerare lever efter? Därför ser jag många ljusglimtar i den statistik som SCB presnterar. Där finns möjligheter som andra kommuner saknar och redan byggt bort. Vi sitter med lyxproblemet med vad vi ska göra med alla våra outnyttjade ytor.

Så en begäran till alla er som läser bloggen. Kom med idéer på ytor som kan omdanas. Och ge gärna tips på hur i så fall. Jag lovar att era förslag kommer att få full uppmärksamhet.

onsdag, januari 06, 2010

Vad gör man en dag som denna?

Tillbaka från bloggledigheten blir mitt första inlägg av den mer lättsamma karaktären. Det är en underbar vinterdag med stora snöflingor som sakta dalar ned utanför fönstret. En bitande kyla som ger en röda kinder bara man sticker ut huvudet. Så vad gör man en sådan dag?

1. Firar sina tvillingars 1-års dag. Japp, det har gått ett helt år sedan jag blev pappa. Otroligt vad tiden går fort. Det har varit en helt underbar tid som faktiskt ändrat mig som person. Jag vet att det låter klyschigt, och det är det. Men ack så sanna alla dessa klyschor är.

2. Lyssnar på Tony Bennett. Fick en samlingsbox med Tony i julklapp. Fantastisk röst. Helt klart en nöjesförhöjare i vintermörkret.

3. Bakar bröd. Brödbak är något av en hobby jag har. Men jag är en periodare när det gäller baket. Ibland kan jag köra på ganska länge, men sen tar jag en ännu längre paus. Nu är jag återigen tillbaka i brödbaket. Och anledningen är ganska enkel. Småttingarna har börjat äta bröd. De har ju massa gaddar som ska tugga på allt möjligt. Varför då inte ge dem lite av pappas hembakta bröd?

Allt som allt en oerhört mysig trettondag. Dags för en ostmacka på nybakt bröd. Mums!