måndag, december 14, 2009

Daga att spräcka myten om att höga skatter=bra välfärd

Vi svenskar är bortskämda med att ha en god samhällsservice. Bra skola, låga sjukhusavgifter, avgiftsfri utbildning och generösa välfärdssystem. Jag gillar det. Jag gillar den modellen som vi har med en god generell välfärd. Men samtidigt så kan jag inte undgå den olustiga känslan av att vår positiva känsla för den "svenska modellen" faktiskt medför att vi försvarar höga skatter in absurdum. Svensken har köpt argumentet att en hög nivå på välfärden är beroende av extremt höga skatter. Om det nu vore så varför har vi inte redan idag den absolut bästa skolan i världen eller den i särklass bästa omsorgen som går att få? Vi betalar ju faktiskt världens högsta skatter. Men får vi den utväxlingen som vi då tror?

Nu höjs röster för höjda skatter. Dessa höjda skatter ska betala för att få en hög kvalitet på vår välfärd. Om jag visste att den höjda skatten med automatik innebar högre välfärd skulle jag få svårare att argumentera vidare. Men jag VET att högre skatter inte med automatik ger högre välfärd. Speciellt inte i dessa ekonomiskt ansträngda tider.

Nej, argumentet med höjda skatter är som att en specerihandlare skulle höja priserna för att få fler kunder samtidigt som dessa tappar ekonomisk bärkraft. Den specerihandlaren blir inte särskilt långvarig.

Istället gäller det att garantera att kostnaderna som det offentliga dras med minskar samtidigt som kvaliteten ökar. Och till den som säger att det är svårt så säger jag, självklart. Men till den som säger att det är omöjligt så säger jag, aldrig. Det kan inte vara så att administration får kosta mer än det smakar. Det får inte bli så att organisationer byggs upp som inte klarar av att leverera mer än vad de kostar. Det får inte bli så att vi blint köper argumentet att höjd kvalitet är beroende av höga skatter.