tisdag, oktober 06, 2009

Är det meningen att man ska gråta till sin Big Mac?

Jag erkänner. Jag gillar Mc Donalds. Snabbt och gott. Men det är inte alldeles för ofta som jag äter där. Idag hade jag dock lite bråttom och slank in. Beställde min mat och slötittade på brickunderlägget, som man brukar göra med mjölkpaketet på mornarna. Där stod något om deras Ronald McDonald Hus och det som nyligen öppnades i Linköping. Bl a fanns där ett brev från deras gästbok. Men gud, helt plötsligt satt jag med tårar i ögonen på McDonalds. Där stod om den här lilla cancersjuka flickan och hennes föräldrar berättade om deras liv på sjukhuset. Fick inte i mig maten för allt snörvlande. Ganska pinsamt att sitta där å böla offentligt, men det var så fint skrivet.

Nu är min fråga om det ska vara så? Ska det vara på det viset?

2 kommentarer:

cb sa...

Ja, du Murre.... kan ju vara nyttigt ibland att se den vardag som våra sjuka barn har ... men jag förstår dig också för det kan vara svårt att äta god mat när man läser detta.

Muharrem sa...

Nja Carina,

det var nog inte riktigt så jag menade. Jag försökte bara visa hur berörd man kan bli när man minst anar det. Den här typen av historier berör en nog oxå mer som förälder än annars.