söndag, juli 12, 2009

Hastighetsbov eller mördarmaskin?

Man ska vara försiktig med att fördöma människor som kör för fort. För även de bästa kan säkert få för sig att ngn gång vara lite tunga på foten. Men det är skillnad på att köra kanske en aning fort på motorvägen och att bränna på i nästan dubbla tillåtna hastigheten i stan. En 46-årig man har enligt corren åkt fast för att ha kört 132 km/h på en 70 sträcka. Det är enligt mig inget annat än att likställa med dråpförsök. Lite hårt tycker du kanske. Absolut inte säger jag. Kör du så fort i stadsmiljö med andra bilar, och säkerligen fotgängare, i närheten så måste du förstå att en olycka med all säkerhet skulle innebära dödsoffer. Då har du också medgett att du är beredd att riskera andras liv och det är enligt mig försök till dråp. Detta är säkert långt ifrån gångbart juridiskt och teoretiskt sakkunniga inom juridik skrattar säkert åt mitt resonemang. Men jag tänker inte teoretiskt i detta fall, jag tänker emotionellt. Tänk om det var jag och mina nära som färdats i en av de bilar som blev omkörd i denna hastighet? Tänk om denne bilist tappat kontrollen?

Detta är en av anledningarna till att vi satsar oerhörda summor på trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Men inga åtgärder i världen kan stoppa idioter.

It's a nice day for a white wedding

Bröllopstider är härliga tider. Och sommarmånaderna är verkligen som gjorda för vackra bröllop. Var på ett igår. Fantastiskt! Och fortfarande är det ett helt gäng kvar som ska hinna gifta sig innan vintern. Så investeringen i en snygg kostym var inte förgäves.

Vill bara fortsätta i samma ton som rubriken och citera Billy Idol,

Hey little sister what have you done
Hey little sister who's the only one
Hey little sister who's your superman
Hey little sister who's the one you want
Hey little sister shot gun!

It's a nice day to start again
It's a nice day for a white wedding
It's a nice day to start again.

fredag, juli 10, 2009

Lite youtube klipp i sommaren

General Idi Amin är kanske urtypen av en galen diktator. Hans tid vid makten kännetetcknades av förföljelser och mord. Hundratusentals sägs ha dött under Idi Amins regim. Men han lyckades i början att charma en hel värld med sitt glada lynne och udda uttalanden. Men som sagt, när sanningen kom fram så var han helt enkelt spritt språngande galen.

Kolla in detta youtube-klipp där han tävlar i simmning. Självklart vinner han. Men hela hans framtoning är den av en skvatt galen man utan meningsmotståndare.

Men Idi Amin är inte det enda exemplet. Världen är full av karismatiska despoter. Vad sägs om Saparmurat Niyazov, Turkmenistan. Bland hans många vansinnesprojekt märks Neutralistetsbågen i huvudstaden Ashgabat, som pryds med en guldstaty föreställande Niyazov själv. Statyn är placerad på en roterande skiva så att presidenten alltid är vänd mot solen.

onsdag, juli 08, 2009

Så var de´det där med flyget.

Vart ska vi flyga ifrån? Norrköping eller Linköping? Ja det är den stora frågan mellan länets två största kommuner. Två flygplatser och två kommuner. Den senaste tiden har debattens vågor gått oerhört höga om detta tillstånd. Från Norrköpings håll anklagas Linköping för "fula metoder och dirty campaigning", medan Linköpings förespråkare hävdar fri konkurrens.

Argumenten som används är oerhört aggressiva och enigheten i vår grannkommun om att det är Linköping som är boven i dramat är total, oavsett politisk hemvist eller funktion. Läs bara vad majoritet och opposition skriver, här och här.

Ks-ordf. i Norköping skriver så här,
Samtidigt på hemmaplan har en debatt i media rasat om regionens två flygplatser. Flygplatserna påverkar inte samverkan inom fjärde storstadsregionen. Samverkan där är starkare än flyget.
Allt gott så. Precis vad jag anser. Samarbetet är viktigare än flygplatsfrågan. Men i nästa andetag skriver han så här,
Jag tycker att det är omoget att Linköping inte kan ägna sig åt sin flygplats och marknadsföra den istället för att ägna sig åt "dirty campaigning" på Europas olika flygmässor. Jag tycker att detta beteende tyder på att Linköpings flygplats och aktörerna bakom är stressade och pressade av något. Undrar av vad?
Ja, det var ju det där med att samarbetet var viktigare än flygplatsen. När det kom till kritan så var visst flygfrågan viktigare.

Här gör oppositionen gemensam sak med majoriteten och spär på misstroendet för samarbetet. Fredrik Bergqvist (M) skriver så här,
Hur ska vi i Norrköping kunna känna tillit till Linköping rörande andra näringslivsetableringar inom fjärde storstadsregionen?
Även offentliga tjänstemän som inte bör ägna sig åt politik väljer att göra det i denna fråga. Mari Torstensson, flygplatschef i Norrköping, skriver så här,

I den senaste veckans skriverier i Corren och NT har ledningen för Linköpings flygplats och kommunledningen i Linköping upprepade gånger förklarat att det inte är frågan om samarbete i flygplatsfrågan, utan tvärtom, att alla medel och metoder är tillåtna för att gå segrande ut flygplatskriget.
Jag vet inte vart hon får uppgifterna om att den politiska kommunledningen anser att alla medel och metoder är tillåtna i hennes imaginära "flygplatskrig".

Men det finns andra sätt att se på denna fråga. Gösta Gustavsson, förra kommunalrådet i Linköping, har en klok syn. "Är flyg från Östergötland ett problem" frågar han sig.

Det stora bekymret idag är väl knappast bristen på flygförbindelser för regionens näringsliv och invånare. Nej problemet verkar istället vara smutskastningen från vissa politiker och media, som ger regionen ett oförtjänt dåligt ryckte, nu när vi erbjuds den bästa flygservicen någonsin
Signaturen "Viggo", flitig kommentator i NT, har en annan syn på det hela,
Som djävulens advokat i vår egen kommun måste jag ifrågasätta "skuldbördan" i denna pajkastning. Var det inte så att det var vi själva som bjöd in till krig i sandlådan i NT? Och ska vi fortsätta att sprätta sand och tolka alla framgångar i Slaka som ett motarbetende av Snoka så lär vi väl aldrig komma ur den. Lyft blicken och sluta förvandla sund konkurrens till uttryck som "medel och metoder". Låter lite som en loserkommentar och det vill vi väl inte framstå som.
Än är det sista inte sagt i detta. Men jag hoppas verkligen att den uppenbara prestigen läggs åt sidan annars riskerar vi tilliten. Men det är svårt att se en lösning på denna fråga när Mattias Ottosson skriver så här,
En sak är i alla fall säker: Norrköpings kommun kommer under överskådlig tid att satsa på och utveckla Norrköpings flygplats så att regionens företag och invånare kommer att ha ett bra utbud av flyglinjer.

tisdag, juli 07, 2009

Sex månader går fort

Igår firade vi barnens sex månaders dag. Lite curlingföräldersvarning på det, men vad gör man inte för sina barn. Det slog mig igår att tiden bara flyger fram. Känns som det var igår de föddes och nu är de redan sex månader. Snart är det dags för dagis och sedan skolstart. Sen flyttar de hemifrån och blir vuxna.

Jag har verkligen tagit till mig det råd jag får från alla. Njut av den här tiden, den går alldeles för fort. Min högsta prioritet är barnen och inget kan rubba det. Jag vägrar bli en sådan politiker som man så många gånger läser om i memoarer. De som skriver att det enda de ångrar är att de inte ägnade mer tid åt barnen.

måndag, juli 06, 2009

P1 morgon, inte Studio Ett

Jag skrev fel i förra inlägget. Den intervju som jag gjorde idag var för P1 morgon och inte Studio Ett. Intervjun kommer sändas ngn gång i nästa vecka och det handlar om bilpooler. Ska bli intressant att lyssna på.

söndag, juli 05, 2009

Studio Ett imorgon

Jag ska medverka i Studio Ett. Tror det är imrogon. Intervjun ska i alla fall ske imorgon, men jag vet inte exakt när det sänds. Ämnet är bilpooler.

Linköping har kommit väldigt långt när det gäller bilpool. Det är egentligen rätt genialiskt. Du går med i en pool och betalar in en viss summa, 99 kr/mån. Sedan får du möjlighet att hyra en bil för kortare eller längre perioder till en förmånlig penning. Det är inte kommunen som sköter poolen, utan det är Sunfleet som är entreprenör. Ska du bara storhandla eller köpa ngt skrymmande så betalar du för exakt den tid och den sträcka som du använder bilen. Du behöver inte hyra ett helt dygn.

Det som är genialiskt är att bilen finns där efter dina behov. Du behöver inte tänka på ngt annat än att köra. Ingen besiktning, ingen service, inga däckbyten, ingen försäkring= inga bekymmer. Bara tuta och kör. Detta ställer hela ägandet på sin spets. Varför äga när man kan hyra? Varför ta på sig en utgift som du vet att du aldrig kommer få igen när du kan få samma nytta utan att behöva äga? En bilinvestering är kanske den dummaste investering vi gör. Du förlorar en stor del av värdet i samma stund du rullar ut från bilhandlaren. Två år senare är det inte ens säkert, snarare troligt, att du knappt får ut hälften av vad du lagt ut. Och då är inte ens hälften av billånet betalt.

Bilpoolen erbjuder dig istället möjligheten att ta del av bilens alla fördelar utan bekymmren. Du kanske tycker att det är dyrt att betala drygt 1000 kr för en hyrhelg. Men tänk på att det är inte så många helger som du utnyttjar din egen bil och kostnaden för varje helg du egentligen behöver din egen bil är nog många gånger högre än 1000 kr.

För mig är det enkelt. Den som har ett vardagligt behov av bilen ska inte ansluta sig till bilpoolen. Inte än i alla fall. Men de som bor relativt tätortsnära och inte har behov av bilen dagligen borde definitivt ansluta sig. Det är ekonomsikt det klokaste.

Men bilen är ju inte en logisk investering. Vi gör den oftast med känslorna snarare än förnuftet. Det är fortfarande ett tecken på välstånd att köra upp en ny bil på uppfarten och visa upp den för grannarna. Men den är inte klok.

Jag tror att bilpooler har framtiden för sig. De kommer bli för bilbranschen vad Spotify blivit för musikbranschen. Ta del av alla fördelar utan att äga.

fredag, juli 03, 2009

Vidriga argument

Jag ska göra något som jag aldrig gjort förut. Jag ska referera ett telefonsamtal med en medborgare. Igår ringde en man till mig. Han hade uppmärksammat kommunens planer på ett gruppboende i sitt kvarter. Som i alla fall där vi planerar för gruppboenden så hade han synpunkter. Bygg gärna, men inte här. Det har vi hört förut. Men bygger vi inte här så måste vi ju bygga ngn annanstans och då kommer de boende där att klaga. För ingen vill ha ett gruppboende intill sig. Och det är nu som de läskiga argumenten kommer fram.

- Våra villor är värda tre miljoner. Tänk vad som händer med värdet när de flyttar hit.

Jag gick igång på alla cylindrar. - De? Vad menar du egentligen?

- Ja, de är ju förståndshandikappade. Det vill vi inte ha som grannar.

Jag trodde faktiskt inte mina öron. Jag hade hört om människor som kunde använda denna typ av argument, men aldrig trott på dem. Nu fick jag höra det själv. En människa som så självklart uttryckte sig så oerhört nedlåtande om andra människor. För en sekund så tappade jag tron på mänskligheten, men repade mig ganska fort. Denna mannen är nog relativt ensam i sin åsikt. Åtminstone hoppas jag verkligen det.

Jag avslutade samtalet ganska omgående. Jag har absolut ingen lust att tala med någon som har denna typ av syn på andra människor. Jag var upprörd i flera timmar efter det också. Men jag kom till en viktig slutsats.

Som kommun har vi att ta hänsyn till hela kommunen och dess invånare. Vi kan inte vika oss för starka viljeyttringar från verbala grupper eftersom dessa många gånger talar i eget intresse. Vi måste vara noga med att de mindre verbala gruppernas önskemål och behov får lika stort utrymme. Därför är det viktigt att vi inte viker en tum i denna typ av beslut som vi nu ska fatta. Vi behöver gruppboenden och de boende där är inga andraklassens medborgare, oavsett vad grannarna tycker. Vi ska självfallet genomföra allt så smärtfritt som det bara går och vi ska lyssna när det gäller utformning och trafiklösningar, men inte när det gäller själva boendets tillkomst.

torsdag, juli 02, 2009

Jag menar dubbi-dubbi-dubbidido

Dubbat eller odubbat. Många äro de som träter kring detta. Själv skulle jag aldrig drömma om att köra dubbat om jag inte ska ta mig en vintertur norr om Uppsala (vilket inte händer). Linköpings vintrar har de senaste åren varit sådana att det knappast finns något argument för att köra med dubbdäck. De få gånger det är blixthalka och isiga vägar får man anpassa körstilen för majoriteten av vintern är ju faktiskt både is och snöfri. Corren gjorde igår en intervju med mig kring detta. Min ingång är att vi ska sträva efter att minska dubbdäcksanvändandet så mycket det bara går. Jag kan se framför mig att vi har en dubbdäcksfri innerstad, kanske till och med hela tätorten. För jag kan inte se att användandet av dubbdäck är motiverat för majoriteten av bilförarna.

Men det finns givetvis undantag. Det finns de som färdas långa sträckor på småvägar med dålig vinterskötsel. Det finns de som bor utanför tätorten som skulle få det svårt att färdas med bil utan dubbdäck. För dessa personer måste vi hitta en lösning. Men som sagt för majoriteten av Linköpingsborna finns egentligen inga tunga argument för att använda dubbdäck.

Varför ska vi då sluta använda dubbdäck? Främst av två orsaker. Hälsoperspektivet och kostnadsperspektivet.

Hälsan påverkas av de partiklar som dubbdäck river upp på torr asfalt. Dessa mikroskopiska partiklar sätter sig i våra lungor och orsaker en hel radda med besvär. Värst är det för barn. Barn som bor i innerstan påverkas i högre grad än andra och deras hälsa försämras av dessa partiklar. Oacceptabelt enligt mig att andras bilkörande ska få gå ut över dessa barn.

Kostnaden ökar också för slitage. Dubbdäck som körs på torr asfalt ökar slitaget avsevärt vilket medför ökade kostnader för underhåll. Ganska onödig utgift om ni frågar mig. Pengar som går att använda till annat istället.

Men nu är det inte så att vi ensidigt kommer införa ett förbud eller straffa alla som kör dubbat. Nej, jag tror mer på moroten. Vi ska ändra attityder och påverka människor att se nyttan med odubbat. Samtidigt går tekniken framåt så snart är odubbat minst lika bra som dubbat. Då återstår bara hjärnspöken och nostalgi kvar som argument för att köra dubbat. Hjälper detta ändå inte kan vi använda förbudsvapnet.