torsdag, februari 05, 2009

Sila miljömygg och svälja kärrnkraftskameler

Ja, då var det sagt. Äntligen efter drygt trettio år så har Sverige för första gången fått en energiuppgörelse som helt tar sin utgångspunkt i klimatet. Därav namnet energi- och klimatuppgörelse. Aldrig tidigare har så mycket gjorts för att säkerställa klimatet och för att möta hotet vi alla står inför. Visst, andra har använt vackra och tuffa ord. Men ingen har levererat. Förrän nu! Och ärligt talat, visst är det så att vi accepterar att kärnkraften ska finnas kvar. Något annat är i dagsläget orealistiskt. Men vad vi i gengäld beslutar om är också att de förnyelsebara energislagen ska ta minst lika stor plats i framtiden. D v s en energiuppgörelse på tre ben. Vattenkraft, kärnkraft och för första gången också förnyelsebart.

Men jag kan ha förståelse för att flera centerpartister känner sig lite vemodiga. De har under massor av år kämpat för att kärnkraften skulle avvecklas. Men för varje år som gått så har den kampen blivit allt mer hopplös. Idag är det lite som Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna. Kärnkraften har tagit sin plats i den svenska energiförsörjningen och det skulle vara ett nästintill omöjligt uppdrag att avveckla den. Men för det så behöver vi inte tycka om den. Och det är vi många som inte gör. Men verkligheten följer inte alltid kartan. Då är det viktigt att inte irra bort sig i forna drömmar. Dessutom så har jag svårt att se hur fler kärnkraftsverk skulle kunna byggas under överskådlig tid. I vår överenskommelse framgår att all investering skall ske med privat finansiering och inte en enda skattekrona. Nu är det upp till bevis för alla de företagsledare som ivrat för kärnkraften. Show me the money. Vill ni ha det så bygg det, men med egna pengar. Frågan är då om vilja finns?

Men om vi för en sekund glömmer kärnkraften och fokuserar på den största delen i överenskommelsen så ser vi att den stora vinnaren är miljön. Aldrig tidigare har vi satt upp ett mål för energieffektivisering. Men det gör vi nu. Aldrig tidigare har så ambitiösa planer på förnyelsebara energislag tagits. Men det gör de nu. Aldrig tidigare har någon vågat ta tag i fordons- och transportsektorns utsläpp på detta sätt. Men det gör vi nu.

Så istället för att stirra oss blinda på kärnkraftsfrågan, så ska vi glädja oss över den enroma seger vi tagit i att slå ett ordentligt slag för klimatet. Idag är jag en oerhört stolt centerpartist. Vi har vågat och vi har vunnit. Eller, vi har alla vunnit med ett bättre klimat.

1 kommentar:

Anonym sa...

Frågan är så fullständigt livsavgörande och så full av oförlåtligt mygel att det tyvärr inte finns nån väg ur knipan och gå vidare...