onsdag, februari 25, 2009

Äntligen, fria universitet

Äntligen! Dagen vi alla frihetsvänner väntat på. En fri högskola utan abnormaliteter som tvånsanslutningar till studentkårer. Idag meddelar regeringen att 1 juli 2010 avskaffas kårobligatoriet. Lars Leijonborg säger så här,
"Kårobligatoriet är lika fel som en gång kollektivanslutningen till
socialdemokraterna och statskyrkan var. Det har överlevt sig själv. Nationsobligatoriet infördes på 1600-talet och det är hög tid att det systemet går i graven"

Men de som har sin brödföda knuten till detta tvång spjärnar emot. Avskaffa gärna kårobligatoriet, men kompensera oss upp över öronen, verkar vara deras inställning. Eller som Moa Neuman skriver på SFS hemsida,
kårobligatoriet kan avskaffas, men studentinflytande måste få kosta.

Även i TT kommentaren går hon till angrepp mot detta förslag.

Men för mig är det en glädjens dag. Äntligen kan universiteten genomsyras av tanken om en fri högskola frikopplad från tvång.

9 kommentarer:

Coffe Wahlquist sa...

Det är även för mig en glädjens dag. Det är verkligen på tiden att kårobligatoriet avskaffas.

Samtidigt så tycker jag faktiskt att studentinflytandet måste få kosta. Kolla exempelvis vad ungdomsorganisationer (speciellt politiska sådana) får i statsstöd/år och jämför det med vad kårerna kommer få.

Att Leijonborg sedan på presskonferensen nästan fokuserar mer på att det studiesociala och kulturhistoriska måste överleva än på att studenternas studietrygghet skall finnas kvar tycker jag visar på hur lite studentinflytande egentligen betyder för honom.

Anonym sa...

Det som jag tycker är så intressant är att studenkårerna är så bekymrade att de ska förlora mycket pengar. De tycks gissa att massor av studenter inte frivilligt vill vara med i deras föreningar. Trots det vill att dessa studenter ska tvingas vara med eftersom de är emot att avskaffa kårobligatoriet.

Snacka om att de har dåligt självförtroende och inte tycks gissa att de ska kunna få så många studenter som medlemmar när det blir frivilligt. För det borde ju vara deras första reaktion för att förbättra sin ekonomiska situataion, att värva fler betalande medlemmar som tycker deras service är värd att betala för, inte att söka mer skattepengar.

Bengt Held
Liberal

Coffe Wahlquist sa...

Till Bengt Held:

Studenter idag väljer bort saker som tandläkaren, mediciner och försäkringar. Jag lovar att en stor del av studenterna kommer välja bort en kåravgift också.

Problemet med situationen är att de kårer som kommer klara sig bäst är de som satsar stenhårt på det studiesociala eller äger studentuteställena och därmed kan kräva medlemsskap för inträde.

Men enligt mig är det viktigaste för kåren inte det studiesociala utan studentinflytandet. Detta arbete är tyvärr inte lika lätt att synliggöra för den enskilda studenten förrän den dag studenten själv är i behov av stöd från kåren.

Av denna anledning så KOMMER kårerna tappa en mängd medlemmar även om (speciellt om kanske passar bättre) de gör ett bra jobb.

För övrigt så har Sveriges Förenade Studentkårer över huvudtaget inte tagit ställning till om det är rätt eller fel att avskaffa kårobligatoriet, däremot kampanjar de för studentinflytandets överlevnad även efter avskaffandet.

Anonym sa...

Coffe

"Studenter idag väljer bort saker som tandläkaren, mediciner och försäkringar. Jag lovar att en stor del av studenterna kommer välja bort en kåravgift också."

Men så är det ju för alla föreningar. Det är ju lika bisarrt att tvånganstluta studenter till en studentkår "för deras eget bästa" som att tvångsansluta alla löntagare till fackföreningar "för deras eget bästa".

Och när det gäller tex hemförsäkring, ska man tvinga alla människor skaffa en hemförsäkring och övriga försäkringar som staten menar att individen bör ha? Men en försäkring är inte jämförbart med att vara med i en studentkår eller fackförening. I en försäkring så får du vissa rättigheter i pengar i vissa situationer. Däremot så kanske du totalt ogillar en studentkårs verksamhet du kan ju tycka att deras arbete FÖRSÄMRAR din studiesociala situaton om du är helt oense med vad de jobbar med och prioriterar. Likadant är det ju med fackföreningar.

Studentkårer är varken någon "medicin" eller någon "försäkring" utan en intresseförening som vissa i gruppen gillar, andra inte.


"Men enligt mig är det viktigaste för kåren inte det studiesociala utan studentinflytandet. Detta arbete är tyvärr inte lika lätt att synliggöra för den enskilda studenten förrän den dag studenten själv är i behov av stöd från kåren"

I vilka situationer menar du att studenten behöver kåren och som det är svårt att informera om. Kanske det är något arbete som det är möjligt att reducera eller få fler att jobba ideellt för?

"Av denna anledning så KOMMER kårerna tappa en mängd medlemmar även om (speciellt om kanske passar bättre) de gör ett bra jobb."

Så är situationen för alla föreningar. Alla miljöintresserade är inte med i Naturskyddsföreningen. Alla akademiker är inte med i Saco. Alla miljöpartister är inte med i miljöpartiet. Trots att de själv kanske tycker de jobbar effektivera än någonsin kanske de där tom förlorar medlemmar. För den skull så blir det inte någon statlig typ av "bank- eller lånegaranti" till dem.

"För övrigt så har Sveriges Förenade Studentkårer över huvudtaget inte tagit ställning till om det är rätt eller fel att avskaffa kårobligatoriet, däremot kampanjar de för studentinflytandets överlevnad även efter avskaffandet."

Vad jag vet så har SFS argumenterat emot förändringarna. I min hemstad Malmö så har i varje fall studentkåren gjort det i en intervju med dess nye ordförande förra hösten.

Bengt Held
liberal

Coffe Wahlquist sa...

Bengt

Till att börja med vill jag bara säga att jag är för kårobligatoriets avskaffande, det jag argumenterar gällande just nu är statsbidraget.

Jag kan ha varit otydlig. Självklart är tandläkare, medicin och hemförsäkring ej jämförbart med kårmedlemskap. Jag ville bara förklara varför studentkårerna är så oroliga för att tappa medlemmar vilket jag menar beror på att med tanke på att de till och med skippar saker som till exempel tandläkare lär de knappast lägga pengar på ett medlemskap i en kår även om de tycker kåren gör ett bra arbete. Kåren riskerar alltså inte bara att tappa missnöjda medlemmar utan även de som egentligen är rätt nöjda men prioriterar annorlunda.

Från och med nu pratar jag om erfarenheter från den kår jag själv är medlem i, StuFF vid Linköping Universitet.

Framförallt är det när den enskilda studenten blir illa behandlad av skolan, vilket tyvärr är mycket vanligare än man tror. Då är kåren där och försöker hjälpa den enskilda studenten så mycket som möjligt. Detta är ett viktigt arbete som man dock inte berörs av förrän man själv hamnat i situationen.

Ett annat arbete är självklart alla ideellt arbetande studentrepresentanter i olika styrelser vid universitetet. Dessa individer blir inte informerade om att de kan söka dessa poster via universitetet utan det är kåren som samordnar detta. Via kåren tillsätts det varje termin flera hundra studentrepresentanter. (Enligt SFS hemsida tillsätts det mellan 5000 och 6000 stud.repr. varje år genom kårerna)

Det finns många fler viktiga saker. Du kan till exempel kolla i PDF-versionen av "...studentens lyckliga dagar" utgiven av SFS som skildrar en rad saker som kårerna runt om i landet har gjort (http://www.sfs.se/files/sfs/lyckliga dagar_sfs_webb.pdf)

StuFF har 10 000 medlemmar som det är just nu och för oss lär inte några större problem uppkomma efter kårobligatoriet då kårerna i Linköping gemensamt äger flera studentuteställen som kräver kårmedlemskap för inträde vilket lockar många medlemmar.

Självklart är det så att det inte finns någon förening som alla intresserade är medlem i. Men gemensamt för väldigt många föreningar är att de får något sorts statsbidrag för att det de gör anses viktigt. Dessa statsbidrag är även kårerna i behov av och jag anser att 100-105:-/student är för lite och i fall du jämför med vad exempelvis SSU eller MUF eller något sånt får i statsbidrag varje år så kommer kåren få mindre (i förhållande till sin storlek).

Ja, har för mig att jag läste den artikeln. Att en enskild kår anser det är en sak, det finns fler som tycker det. Men gemensamt genom paraplyorganisationen SFS så ställer man sig neutrala till kårobligatoriets vare eller icke vara. (http://www.sfs.se/lyckligadagar kanske kan vara av intresse)

Nu låter detta som mer eller mindre ett försvarstal vilket inte är meningen men det jag vill få fram är att kårerna gör väldigt mycket och de flesta faktiskt bara vill ha samma förutsättningar som vanliga föreningar vilket vi inte kommer få enligt dagens förslag. Sen inser även jag att kårerna självklart måste bli otroligt mycket bättre, men de ska i alla fall ha en reell chans att klara av det.

Anonym sa...

Conny

Bra att du nyanserade-förtydliga vad du menar. Vi verkar då ganska ense. För mig är inte någon bidragssumma i sig helig, kanske det ska vara mer bidrag till SFS. Det jag vänder mig emot är att man från studentkårerna inte försöker anstränga sig mer för att locka (och behålla!) medlemmer vilket ger mer kosing. Vi ska inte ha ett system där missnöje bland medlemmarna inte påverkar studentkårens ekonomi. Fler medlemmar ska betyda mer pengar så kårerna får incitament att ge bra service åt sina medlemmar.

Att inte alla studentkåransvariga är serviceminded visar ju han den där ordföranden i Malmö (minns inte hans namn nu) som skröt med hur "röd" studentkåren i Malmö är och att man inte måste förändra den eftersom folk verkar vara nöjda. Det är helt fel attityd när han själv trodde man skulle förlora hälften av medlemmarna när kårobligatoriet avskaffas. Och det är oförskämt mot alla borgerliga studenter (de är kanske i minoritet bland studenterna i Malmö men det kvittar egentligen, det är dessutom då en ganska stor minoritet) genom att kalla sin kår för "röd" och tycka det är bra.

Bengt Held

Anonym sa...

Rättelse

"Det jag vänder mig emot är att man från studentkårerna inte försöker anstränga sig mer för att locka (och behålla!) medlemmer vilket ger mer kosing."

Jag menar givetvis med det nya systemet senare och det är mycket det man ska fokusera på att få stundenter tycka det är värt betala avgiften. Det har också ett värde i sig att bli mindre beroende av statliga bidrag.

Bengt Held

Coffe Wahlquist sa...

Bengt

Jag läste återigen artikeln om Kristoffer Arvidsson som han heter och jag blev mycket skrämd över vad han sa och hur partipolitiskt det var. Jag hoppas verkligen det sker en förändring där snart.

Nu kan jag inte uttala mig om kårer generellt, för det har jag inte tillräcklig kunskap om, men visst är det så inom StuFF åtminstone att de flesta skulle rösta åt det röda hållet i ett riksdagsval. Jag har dock känslan av att det är så i stora delar av föreningssverige, inte bara inom kårvärlden. Som centerpartist/borgerlig har jag i alla fall känt mig relativt ensam i alla de organisationsstyrelser jag suttit i. Inte i någon av dessa organisationer, inte heller StuFF, har jag dock känt det som något problem. Folk har, på samma sätt som sak och person, kunnat skilja på partipolitik och organisationsarbete och så tror jag det är i de flesta kårer. Att Kristoffer Arvidsson blivit vald i Malmö är inte något som säger något om kårer generellt skulle jag vilja säga.

Nej, jag håller också med om att en kår ska behöva kämpa för sina medlemmar precis som alla andra och jag håller även med om att många nog inte riktigt har satt sig ner och funderat kring vad meningen med kåren egentligen är förrän nu.

Jag tror dock att statsbidraget hade kunnat vara högre, nu är det alltså enligt förslaget en tredjedel av vad utredningen föreslog, utan att motivationen till att locka medlemmar försvinner.

Men som sagt, jag tror vi är överens om att mycket är bra i förslaget (vilket även de flesta kårer säger i sina pressmeddelanden idag) men att det fortfarande hade kunnat vara mycket bättre...

Muharrem sa...

Coffe & Bengt,

jag tror, efter att ha läst era kommentarer, att vi är överens.

För mig vore det oerhört tråkigt om studentkårerna försvinner. Jag ser dom som viktigare än att bara erbjuda studiesocial tillvaro och raj raj på helgerna.

Men jag tror också att de flesta studentkårer kommer att finnas kvar och bedriva frågor kring studentinflytande. Som gammal Stuff:are så vet jag att de hade mer att erbjuda än bara de uteställen som krävde medlemskap.