lördag, februari 28, 2009

2 hekto livslust

Hört i tebutiken,

- Kan jag få 2 hekto livslust, tack.
- Säker på att det räcker med 2 hekto?
- Ja, för den här gången.

Livslust är en tesort, men visst hajar man till. Men om det var verkligt så skulle det ibland vara trevligare med mer än 2 hekto.

torsdag, februari 26, 2009

En ljusning på gång i Linköping?

Finanskrisen drabbar alla obönhörligt. Ingen kommer undan. Inga länder, inga företag och inga kommuner. Orsaken må vara internationell, men effekterna blir lokala. Linköping är inget undantag. Vi drabbas även vi av vikande konjunktur och av en avmattad ekonomi. Det vore dumdristigt att påstå något annat. Ibland känns det som att det bara är att hålla i sig och se vart det slutar. För det är ganska lite vi som kommun kan göra för att vända den internationella konjunkturen. Men man får inte känna det som att denna "kris" är oss övermäktig. Den går att bekämpa men framför allt, den går att lindra. Och det är något vi kan göra lokalt och som vi också gör.

Byggandet i Linköping har saktat in från tidigare prognoser. När byggherrar inte får de lån som de tidigare utlovats eller när projekt överklagas så drabbar det givetvis byggandet som helhet. Men det är inte så dystert som en kan fås att tro. Det finns ljusglimtar som gör det skönt att vara politiker i Linköping. Fastighetstidningen har ett stående inslag som heter barometern där de tar pulsen på olika kommuner. Nu har de gjort detta på Linköping. Den ger en ljusare bild av Linköping än vad många nog vågat hoppats på. För oss som driver detta arbete kommer det dock inte som några nyheter vad de skriver,
De senaste åren har det dock gjorts en kraftsamling i kommunen för att öka
byggandet av bostäder och öka rörligheten. [...] För den kommande treårsperioden planeras för att färdigställa ytterligare 2000 bostäder.

Även andra branschtidningar gör en försiktigt positiv analys av läget i Linköping. Byggvärlden "tar tempen" på Linköping i senaste nummret (ej på nätet) och konstaterar att det finns flera "ljusglimtar i Linköping". Lena Lundström, chef för Sveriges Byggindustrier i Linköping, ger en optimistisk syn på framtiden i kommunen och konstaterar att anläggningsprojekten och villa- radhusbyggandet håller branschen igång. En nyhet för mig var att flera av de stora byggföretagen drar tillbaka sina varsel i kommunen.

Deras egen redovisning av de större projekten som startats visar att det finns pengar att tjäna för de som verkar i kommunen. Bara ett urval av projekten visar att det rör sig om betydande summor. Närmare 900 miljoner kronor. Där ingår bl a Kvarteret Banken (HSB), nya delen av flygvapenmuseum och Tornet vid Tornby City.

Så, för alla dysterkvistar som hävdar att det går åt pipsvängen, till er vill jag bara säga, - Var glada att ni bor i Linköping. Det ser mycket ljusare ut än i andra kommuner.

onsdag, februari 25, 2009

Äntligen, fria universitet

Äntligen! Dagen vi alla frihetsvänner väntat på. En fri högskola utan abnormaliteter som tvånsanslutningar till studentkårer. Idag meddelar regeringen att 1 juli 2010 avskaffas kårobligatoriet. Lars Leijonborg säger så här,
"Kårobligatoriet är lika fel som en gång kollektivanslutningen till
socialdemokraterna och statskyrkan var. Det har överlevt sig själv. Nationsobligatoriet infördes på 1600-talet och det är hög tid att det systemet går i graven"

Men de som har sin brödföda knuten till detta tvång spjärnar emot. Avskaffa gärna kårobligatoriet, men kompensera oss upp över öronen, verkar vara deras inställning. Eller som Moa Neuman skriver på SFS hemsida,
kårobligatoriet kan avskaffas, men studentinflytande måste få kosta.

Även i TT kommentaren går hon till angrepp mot detta förslag.

Men för mig är det en glädjens dag. Äntligen kan universiteten genomsyras av tanken om en fri högskola frikopplad från tvång.

tisdag, februari 24, 2009

Sossarna i Östergötland har fått totalt hjärnsläpp

Debatten om SAAB fortsätter. Sossarna höjer brösttonerna till oanade nivåer och i sin iver att framstå som inovativa skyr de inga medel. Nu tar ändå sossarna i Östergötland priset. I en debattartikel i Aktuellt i Politiken skriver de att "Saab kan få bättre framtid som löntagarägt företag". Visst, det kanske vore något för sossarna att kämpa för. Men hur ska detta gå till? Därom finns inga svar.
Vi föreslår att regeringen utreder möjligheterna för att löntagarna i något
skede – om det finns intresse – själva tar över Saab. Det borde finnas en rimlig
möjlighet att det fungerar eftersom flera miljövänliga bilmodeller är på väg
till produktion.

Goddag yxskaft!

torsdag, februari 19, 2009

Vi ska starta bygget av en ny fotbollsarena, jag lovar

Med viss rätt framkommer ibland kritik mot de insändare som brukar publiceras under Ordet Fritt på corren. Oftast är de skrivna i väldigt bittra ordalag och enbart med det egna intresset för ögonen. Dessutom är de allt som ofta riktade personangrepp. Men ibland blixtrar det till och där kommer någon som faktiskt ser till andra intressen än bara sina egna. Idag finns en sådan insändare om Folkungavallen som gör mig riktigt glad.
Till skillnad mot "Anna" tror jag inte att linköpingsborna är så kortsynta att de inte inser fördelen med att flytta idrotten från Folkungavallen ut till Kallerstad. Betänk hur liten tid av året det stora, centrala, muromhägnade området används av en försvinnande liten del av invånarna. Det är heller inget grönområde eller lunga i staden och dessutom otillgängligt som det är utan entrébiljett. Grusplanen utanför Tinnis gör heller ingen glad utom möjligen för parkering när man skall åka buss från Torkelbergsgatan och P-plats för Vårdcentralen mm måste ändå ingå i planeringen.
Du får ett löfte från mig Jan P, vi ska börja bygga den nya fotbollsarenan och ta det långsiktig ansvaret för kommunens fortsatta utveckling.

onsdag, februari 18, 2009

Svart dag för SAAB och Sverige

Visst är det en svart dag för svensk industri när GM öppet förklarar att de vill dra bort sina händer från SAAB. SAAB är en del av svensk industritradition och har under många år bidragit till att befästa vår position som just industrination. Skulle företaget gå i putten så är det sannerligen sorgligt. Men det finns en mer mänsklig sida av allt detta som är än mer sorglig. Många är de som då riskerar sina jobb. Familjer som får sin trygghet ställd på ändan och får se sin inkomst reduceras. Kompetens som riskerar att gå förlorad då duktiga medarbetare försvinner in i annat. Det går inte att få dessa ur tankarna. Bakom denna industrikatastrof döljer sig mängder av människoöden som allt som oftast glöms bort.


Men vad är då lösningen? Är det att svenska staten går in med miljarder för att lösa ut ett ännu mer krisdrabbat amerikanskt bilföretag? Lånegarantier, skriker GM. Men vad innebär det då de samtidigt signalerar att de senast 2010 vill lämna SAAb helt och hållet? Som Jöran Hägglund säger så blir det då staten som sitter med skägget i brevlådan eftersom de redan pumpat in 5 miljarder och måste fortsätta pumpa in fler. Tanken på att snabbt hitta en ny ägare är inget annat än önskedrömmar.

I en tid då bilmarknaderna rasat upp mot 40 procent sedan 2005, vem vill bli
långsiktig ägare av ett bilbolag som bara haft två vinstår de senaste 20
åren?

skriver Jonas Fröberg på SvD och slår huvudet helt på spiken. Per Ankersjö gör en utmärkt sammanfattning när han skriver,
Varje krona som skickas till General Motors har en alternativ användning i
hjärtsjukvård, utbildningsplatser för ingenjörer, bistånd till folk som svälter,
en ny järnväg, insatser för att rädda klimatet, föräldrapenning, pengar som gör
att sjukskrivna kan betala hyran. Med mera.

Nej, detta är ett vedervärdigt spel från GM med SAABs anställda som insats. Expressens ledarsida kallar detta för ett pinsamt tiggeri frå GMs håll. Men det vidrigaste i hela detta är socialdemokraternas agerande. De signalerade från början att de var villiga att riskera skattebetalarnas medel, men att de var så insnöade som de ger sken av nu hade jag inte trott. Fram med skattekronorna skriker de för fulla halsar och IF Metall hejar på. Men för att citera expressen; Facket kräver förstås statens stöd. IF Metall är också en erfaren aktieplacerare. Hur många hundra miljoner av IF Metalls strejkkassa är då facket villigt att gå in med i Saab?

måndag, februari 16, 2009

Linköping är bäst!

Linköping är ett föredöme när det gäller valfrihet och mångfald i välfärden. Inget dåligt betyg för en kommun. Det är Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega , som skriver så.
Linköping är en av ganska få kommuner där det finns fler än fem
alternativ inom såväl skola och förskola som äldreomsorg.


Genom att låta privata entreprenörer utföra delar av välfärdstjänsterna
får skattepengarna också en dubbel verkan – dels ökar valfriheten för
kommuninvånarna och dels stimuleras de lokala tjänsteföretagen. Denna lokala
stimulans är ett av de starkaste näringspolitiska instrument kommunerna har till
sitt förfogande.


Kul att få lite cred för det vi alltid vetat.

fredag, februari 13, 2009

En sån där braig dag

Igår hade jag en sån dära braig dag som man kan ha ibland. Ja, varje dag med mina kottar är ju braiga, men en bra arbetsdag.

Först ut stod presidieberedning inför teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. Jättemånga spännande ärenden. Och vi kommer ta beslut om vår investeringsplan för de kommande åren. Ganska mycket pengar som satsas, men oj vad mycket som görs för Linköpings framtid. Jag tror att vi har några riktigt spännande år framför oss.

Sen bar det av till byggbranschdagen. Ett arrangemang om NuLink anordnar. Alltid lika spänannde att vara med. Oerhört intressanta föredragshållare. Bl a Hans Lind och Jerker Söderlind, bägge från KTH och smått guruförklarade inom mitt gebit. Hans Lind hade dessutom lagt alla silkesvantar åt sidan och troligen käkat huggorm till lunch. För han körde med rallarsvingar åt byggbranschen på ett sätt som fick flera att hajja till i publiken. Han hade dessutom flera förslag på hur byggbranschen bör agera. Lägg inte ned projekt, utan se till att sänka priserna. Han menade att byggbranschen har ganska höga marginaler och borde kalra av en prissäkning. Då är det inte bara byggherrarna som tar ut orimliga priser, utan alla är med och delar kakan. Byggjobbarna vill ha extra höga löner, underleverantörerna vill ha bättre betalt och alla entreprenörer ser till sitt. Sist ut ska byggherren ha en vinst och marginal för bonusar och utdelningar. Kvar blir vi bostadsköpare. Hans Lind menade dessutom att byggbolagen har så höga fasta kostander att det inte lönar sig att lägga projekt i byrålådan, utan det borde vara mer lönsamt att producera för ett lägre pris. Men kruxet är att en prissäkning gör det svårare att senare höja piserna. Dessutom skulle de som köpte bostad tidigare för ett högre pris bli ganska sura. Jantes rättvisa.

Sist ut på dagordningen var ett möte med Linköpings kommunkretsstyrelse. Det högsta beslutande organet för Centerpartiet i Linköping. Jag gav en presentation av den nya klimat- och energiöverenskommelsen. Alla hade redan tagit del av den, men det var spänannde att höra hur partistyrelsen och riksdagsgruppen kommit fram till beslutet. Sen var det nog bra att ha en bred diskussion. Efter c:a 45 minuter var stämmningen på topp och det kändes som att alla tyckte detta var ett bra beslut.

Sen bar det av hemmåt. Till mina kottar.

onsdag, februari 11, 2009

Valstugor är så ute!

Tiden går fort. Det är c:a 1,5 år kvar tills valet. Mellan det så ska det hinnas med kyrkoval och val till EP-parlamentet. Ett stående inslag i valrörelser är de obligatoriska valstugorna. Ett bra sätt att visa sig synlig och att ge nyfikna medborgare information. Men de är inte bara av godo. Tyvärr så ser jag många nackdelar med valstugorna. De är ofta omoderna friggebodar som inte allt för sällan ser sunkiga ut. De tapetseras med valaffischer och allsköns politiska budskap som bara ger ett rörigt intryck. De lockar till sig många intresserade, men oftast är det personer som blivit ditkommenderade (elever/studenter som gör arbeten) eller diverse "rättshaverister" som ser en möjlighet att sätta dit politikera eller delge dem sina synpunkter. Vet inte hur många sådana rättshaversiter som jag träffade i senaste valrörelsen, men det var många och alla hade de samma synpunkt, "du är dum i huvudet och det är alla andra politiker oxå".

Men faktum är att en valstuga kan fungera som en bra mötesplats för spontana politiska möten och som en mobil informationplattform. Men för att de ska fungera optimalt och attrahera intresserade människor så behövs en uppfräschning. På designutbildningen vid Gotlands Högskola så har några studenter tagit fasta på detta och försökt ge sina bilder av hur partiernas valstugor skulle kunna se ut. Kolla in här. Ganska intressant faktiskt. Men som centerpartist så måste jag erkänna att vår inte var särskilt spännande. Annat är det med vänsterpariets och Moderaternas. Jag tycker de är fräscha och nydanande. Vänsterpartiets som är multifunktionell, snygg och inbjudande och moderaternas som verkligen tar fasta i köksbordssamtalet, ett stående inslag i deras omdaning.

Bara fantasin finns så kan nog valstugorna och torgmötena bli bra och intressanta. Men om de ska se ut som de alltid gjort så skulle nog jag rekommendera att de slopas helt.

måndag, februari 09, 2009

Sluta med partitaktiserandet Aftonbladet

Aftonbladet har under den senaste tiden haft ett enda mål för sin ledarsida, och det är att rädda Mona sahlins skinn. Dag efter dag har de ägnat sida efter sida åt att kritisera regeringens klimat- och energiöverenskommelse, och då speciellt Maud. - Maud säljer centerpartiets själ. - Maud är den stora förloraren. Och idag, - Avslöja Mauds bluff. Men låt oss ta en titt på vad de menar.

Centerpartiets överenskommelse skulle vara ett steg i att "svika" landsbygden. På vilket sätt och sedan när blev Aftonbladet uttolkare av landsbygdens villkor? LRF skriver på sin hemsida,
Regeringen ger många välkomna besked när det gäller utvecklingen av förnybara energikällor. Framtiden ligger i energi från skogen, åkern, vinden, solen och vattnet.
I mitt tycke är nog LRF ett bättre talesorgan för den svenska landsbygdens villkor än vad många andra är. Och om de kan se nyttan i det här så borde det vara grönt. Men Aftonbladet vill ju bara skrämmas med det "nya centerpartiet" som sviker sina ideal. Bullshit säger jag bara.

Sen var det detta med "Mauds bluff". Kolla in vad WWF skriver om regeringes överenskommelse,
Ambitionsnivån i regeringens överenskommelse om klimatpolitiken till år 2050 är trots allt föredömlig och ett mycket bra exempel för övriga världen att följa. Sverige blir nu även det första industriland i världen som sätter ett mål till år 2020 som hamnar i närheten av vad som krävs.
Men sådana petitesser skiter väl Aftonbladet i. Nu handlar det om partitaktik. För det är just vad det handlar om, partitaktik. Mona Sahlin sitter i en rävsax som hon gärna sluppit. Och nu mobiliserar hela rörelsen för att rädda hennes, och partiets, skinn. En missad chans till blocköverskridande överenskommelse, som tar långsiktigt ansvar för Sveriges energiförsörjning samtidigt som den öppnar för en hållbar satsning för klimatet, vore ett självmål. Men hur ställer sig plakatpolitikerna Ohly och Eriksson/Wetterstrand till detta? Deras mål är inget annat än det varit hela tiden. Skrik högt om ambitionerna, men strunta i om de infrias.

Aftonbladets ledarsida drar dessvärre, med dessa politiska instick, ett löjes skimmer över hela klimatpolitiken.

fredag, februari 06, 2009

Trafikolycka

Tänkte inte att det kunde hända mig. Men idag blev det så. Var med om en bilolycka precis. Eller rättare sagt, blev påkörd av en buss i baken. Ganska läskigt att få en tiotons buss rätt i bagaget. Jag ska inte diskuttera vems fel det var eller inte. Det får andra avgöra. Men jag kan bara säga att väjningsplikten och hastighetsbegränsningen var nog aningen åsidosatta.

Men vad som gör mig upprörd är att när jag gick fram till bussen för att tala med chauffören så börjar det med olika anklagelser för att övergå i ganska hetska ord från hans sida och sen drar han helt enkelt igen sin ruta och vägrar prata med mig. Lite mer borde man kunna förvänta sig av en yrkeschaufför.

Men men, jag mår efter omständigheterna ganska bra. Har ont i nacken som jag ska kolla upp. Men med tanke på att det kunnat gå värre så är jag glad.

torsdag, februari 05, 2009

Sila miljömygg och svälja kärrnkraftskameler

Ja, då var det sagt. Äntligen efter drygt trettio år så har Sverige för första gången fått en energiuppgörelse som helt tar sin utgångspunkt i klimatet. Därav namnet energi- och klimatuppgörelse. Aldrig tidigare har så mycket gjorts för att säkerställa klimatet och för att möta hotet vi alla står inför. Visst, andra har använt vackra och tuffa ord. Men ingen har levererat. Förrän nu! Och ärligt talat, visst är det så att vi accepterar att kärnkraften ska finnas kvar. Något annat är i dagsläget orealistiskt. Men vad vi i gengäld beslutar om är också att de förnyelsebara energislagen ska ta minst lika stor plats i framtiden. D v s en energiuppgörelse på tre ben. Vattenkraft, kärnkraft och för första gången också förnyelsebart.

Men jag kan ha förståelse för att flera centerpartister känner sig lite vemodiga. De har under massor av år kämpat för att kärnkraften skulle avvecklas. Men för varje år som gått så har den kampen blivit allt mer hopplös. Idag är det lite som Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna. Kärnkraften har tagit sin plats i den svenska energiförsörjningen och det skulle vara ett nästintill omöjligt uppdrag att avveckla den. Men för det så behöver vi inte tycka om den. Och det är vi många som inte gör. Men verkligheten följer inte alltid kartan. Då är det viktigt att inte irra bort sig i forna drömmar. Dessutom så har jag svårt att se hur fler kärnkraftsverk skulle kunna byggas under överskådlig tid. I vår överenskommelse framgår att all investering skall ske med privat finansiering och inte en enda skattekrona. Nu är det upp till bevis för alla de företagsledare som ivrat för kärnkraften. Show me the money. Vill ni ha det så bygg det, men med egna pengar. Frågan är då om vilja finns?

Men om vi för en sekund glömmer kärnkraften och fokuserar på den största delen i överenskommelsen så ser vi att den stora vinnaren är miljön. Aldrig tidigare har vi satt upp ett mål för energieffektivisering. Men det gör vi nu. Aldrig tidigare har så ambitiösa planer på förnyelsebara energislag tagits. Men det gör de nu. Aldrig tidigare har någon vågat ta tag i fordons- och transportsektorns utsläpp på detta sätt. Men det gör vi nu.

Så istället för att stirra oss blinda på kärnkraftsfrågan, så ska vi glädja oss över den enroma seger vi tagit i att slå ett ordentligt slag för klimatet. Idag är jag en oerhört stolt centerpartist. Vi har vågat och vi har vunnit. Eller, vi har alla vunnit med ett bättre klimat.