lördag, januari 31, 2009

Lägg ned Försäkringskassan och polisanmäl ledningen

2008 präglades av många saker. En av dessa saker var det totala haveriet av Försäkringskassan. Varje dag, mer eller mindre, har vi kunnat läsa om allt som gått fel. Utbetalningar som försenats i månader, personer som inte kommer i kontakt med sina handläggare o.s.v. Min tro på alla skriverier började väl med misstänksamhet, men har nu gått över i total förståelse. Försäkringskassan har allvarliga problem. I mina ögon återstår bara en sak. Lägg ned hela organisationen!

Alla ni som tror att jag inte vill se deras verksamhet fortsätta kan lugna sig. De gör ett oerhört viktigt jobb. De handlägger kanske den största delen av vårt sociala trygghetssystem och fundamentet i den svenska modellen. Men just därför är det oerhört viktigt att de fungerar utan några större svårigheter. Som det ser ut nu så är det en gigantisk administrativ koloss på lerfötter som inte klarar av att upprätthålla sin egen grunduppgift. Varför då inte ta och lägga ned verksamheten, omstrukturera den i annan form (mindre administration) och starta upp under nytt namn och ny form. Givetvis i offentlig regi. Detta kan tyckas onödigt, men för mig återstår inget annat. Det verkar som att det sitter en hel massa skit ingrott i väggarna hos kassan att det inte går att ändra något utan att det möter massivt motstånd. Och det är helt naturligt. Enligt grundläggande Public Policy teori så får stora organisationer efter ett tag lite av ett eget liv. Deras mål blir till slut att rättfärdiga sin egen existens istället för att leverera det som de från början var tänkta att leverera. Varför de ska finnas till blir inte lika viktigt som att de ska finnas till. Fokus läggs mer och mer på att växa och grundfrågorna tappar allt större fotfäste. resultatet blir att organisationen till slut blir så stor och otymplig att ingen kan se klart och verksamheten spretar åt alla håll. Återstår en sak, lägg ned, gör om, gör rätt.

Försäkringskassan har dessutom fungerat som en del av den socialdemokratiska partiapparaten vilket ytterligare försvagat deras roll. De har fokuserat på att fingera modeller för att förvanska arbetslöshetsstatistiken. Till detta kan läggas att lojala partiarbetare kunnat säkra sig en inkomst i dess ledning.

Efter att imorse ha läst DN så dyker även en annan tanke upp. Polisanmäl hela ledningen för Försäkringskassan med avgående GD Curt Malmborg i spetsen. Hur i h-te kan man vara så pass oansvarig med skattemedel att man vågar riskera allt på ett kort. När dessutom allt havererar och det visar sig att Försäkringskassan verkar ha slängt hundratals miljoner i sjön så väljer
Malmborg att bara avgå. Dra dem inför rätta för brott mot rikets alla lagar. Om det är sant att deras nya IT-system är så pass ineffektivt att det måste skrotas då måste det få fler följder än att några bara får lämna jobbet. Sker inget annat så slutar jag betala skatt!

fredag, januari 30, 2009

Gaza har öppnat många sår

Jag ska inte skriva en lång radda om den senaste tidens situation i Gaza. Jag vill bara peka på vilken oerhört känslig fråga det är. Den väcker känslor hos alla som pratar om den, vare sig de vet något om ämnet eller inte. Oftast så tar sig diskussionen ganska heta uttryck och det blir ganska emotionellt. Ett tydligt bevis på detta är vad som hände i Davos idag. Israels President Shimon Peres och Turkiets statsminsiter Recep Tayyip Erdogan deltog båda i en paneldebatt som efter ett tag helt spårade ur. Läs Haaretz rapport om det här. Två oerhört kunniga och rutinerade politiker som vanligtvis är diplomatiska ut i fingerspetsarna kunde inte hålla sina känslor tillbaka.

Om nu inte två politiker som är oerhört vana vid den internationella arenan kan hålla känslorna i schakt, hur ska då andra göra det? Frågan om palestina kommer även fortsättningsvis att väcka känslor och troligtvis kommer den fortfarande vara olöst långt framöver. Oerhört tråkigt och oerhört beklämande.

Jag vill bara göra ett förtydligande. Hamas är, har alltid varit och kommer alltid förbli, en terrororganisation som jag har svårt att se hur vi kan motivera dialog med. Men priset för fred kanske är att det sker en dialog?

onsdag, januari 28, 2009

Hjälp, är Muhammed Omar på riktigt?

Nyheterna ikväll sände ett reportage kring en rapport skriven av Magnus Ranstorp. Den beskriver en ökad radikalisering i Rosengård med extremism och "åsiktspoliser" som tvingar in familjer och kvinnor i ett utanförskap. Vinklingen som Aktuellt försökte få till var att det fanns kritik mot denna rapport och att materialet byggde på andrahandsuppgifter. Så långt var det som vilket nyhetsinslag som helst.

Men sen så följde något av det mest absurda och kanske olustiga jag sett på länge. En debatt mellan Magnus Ranstorp och Muhammed Omar, självutnämnd talesperson för muslimer i Sverige. Istället för kritik mot Ranstorps rapport så kunde vi se den besannas mitt i rutan. Muhammed Omar flippade helt, talade öppet om sitt stöd för Hamas och började se "sionistiska spöken" bakom varje hörn. Han påstod på fullaste allvar att det fanns en sionistisk konspiration med förgreningar ända in i riksdagen. Och han menade att rapporten hade en islamofobisk agenda styrd av USA. Istället för att kritisera extremister så framstod han som den största av dem alla. En overklig bild som jag inte trodde jag skulle få se i rutan. Det enda jag kunde tänka på under inslaget var, Hjälp, är denna man på riktigt.

fredag, januari 23, 2009

Fräscht med nya vårdcentralen i Berga

Idag hade vi vårt hembesök från BVC. Alla familjer ska få ett sådant innan de börjar gå på besök hos BVC på plats. Jätteskönt att få hem en duktig, sympatisk och erfaren person att dryfta alla tankar med. Dessutom var det spännande för det var ny personal som börjat jobba. Carema tog ju över driften av vårdcentralen efter turbulensen med landstingets egen drift. Ja, turbulens är kanske en underdrift. Servicen var rätt undermålig, men nu är det annorlunda. Vår barnmorska var helt suverän och brann verkligen för sitt jobb. Hon nämnde flera gånger hur skönt det var att jobba för någon annan än det stora landstinget. Inget fel på landstinget, men hon gav känslan av att deras stora organisation ibland kvävde personalens egna drivkraft och initiativ.

När hon sen fick reda på att jag jobbade politiskt blev hon lite fundersam och undrade om jag var emot att Carema fått ta över. Absolut inte, sa jag och sen hade vi en lång diskussion om ditten och datten.

Berga har verkligen blivit helt lyckat under den senaste tiden. Centrumet som kommunen ägde sålde vi till en privat entreprenör som har rustat upp utsidan och verkligen har storslagna visionär för dess framtid. Vårdcentralen bytte entreprnör till en privat utförare och det verkar nu som att det kommer bli jackpot för oss Bergabor. Dessutom satsar vi en del pengar på att rusta upp bostäder och området i helhet så att Berga har nog gått från att vara lite halvsunkigt till att bli ett helt suveränt område. Tänk vad lite borgerlig politik kan göra. Eller rättare sagt. Tänk vad bra det kan bli om man tror på människors skaparkraft och initiativförmåga. Tji på er sossar.

torsdag, januari 22, 2009

En liten souldrottning

Musiksmak är ju något som är väldigt personligt och som jag tror präglas ganska tidigt. Därför var det med mycket glädje jag idag konstaterade att jag har fått en liten souldrottning hemma. Alma var lite orolig på förmiddagen och inget verkade lugna henne. Men så satte vi på lite soulmusik och vips vart hon lugn. Men lite oroande är det att hon verkar digga Amy Winhouse extremt mycket. Alma är ju ganska ljudlig av sig också så det kanske blir så att vi får en sångfågel i familjen.

Adams musiksmak har vi inte kunnat avslöja än. Men det kommer säkert. Eller så blir han som mamma, en allätare.

tisdag, januari 20, 2009

En fantatstisk politisk karriär närmar sig sitt slut

Gösta Gustavsson, kommunalråd för (c) i Linköping, meddelar idag att han avgår. Det är sannerligen en era som tar slut. En av de allra kunnigaste och duktigate politikerna jag känner kommer utan tvekan att lämna ett tomrum efter sig. Gösta var dessutom den som lockade in mig i partipolitiken när han fick mig att tack ja till att sitta som ersättare i miljönämnden 2004. Som ungdomsförbundare var det spännande att få frågan och den ställde Gösta.

Men jag har full förståelse för Göstas beslut. Politik har en tendens att kunna sluka en person totalt. Passar man sig inte kan man sitta med en almanacka som inte är av denna värld. Alla förväntar sig att en framträdande politiker alltid ska vara tillhanda, och det omedelbums. Många gånger missar man då andra saker som kanske är av stor betydelse för en själv. Därför unnar jag verkligen Gösta hans önskan om att "få tid till att ha kul". Det har du verkligen förtjänat.

lördag, januari 17, 2009

Bro eller tunnel?

Debatten om en bro eller en tunnel för Ostlänken genom Linköping har nu kommit igång. En välkommen debatt måste jag säga. För visst har Jan Widmark, Ordf. i Byggnämnden, en poäng. En bro med sex spår i bredd och en höjd på 11 meter kan onekligen bli en barriär. Det kan ju bli så att miljöerna under och kring bron inte blir de allra mysigaste. Dessutom ska denna bro stå där i ganska lång tid. Då är det ju viktigt att andra faktorer än de dagsaktuella ekonomiska får ensamt utrymme.

Jag har själv haft funderingar, men inte enbart utifrån de estetiska frågorna. Utan vad som skulle kunna göras med det område som frigörs om det blir en tunnel. Tänk en utbyggnad av staden ner mot ån. En sammanlänkning av Stångebro och innerstan på ett sätt som inte kan bli möjligt annars. Detta kräver förvisso att värmeverket flyttas, men det kommer ju ske för eller senare. Troligtvis senare, men ändå en flytt. Tänk vad som skulle kunna bli av Nykvarnsparken om detta blev verklighet?

Men trots detta så landar jag ändå i att broalternativet är att förorda. Correns ledarredaktion är av samma uppfattning, men av lite andra orsaker än mig.
Men att anlägga en tunnel under Stångån skulle bli betydligt dyrare – och mer komplicerat – än ett brobygge. Det är viktigt att ta med såväl tid som pengar i beräkningen, mycket beroende på att Ostlänken inte enbart är ett Linköpingsprojekt.
Jag håller med om att tid och pengar är en viktig faktor, men det får inte vara allena rådande faktorer. Nej, min tro på ett bro alternativ bygger mycket på att vi kan göra detta till något positivt. Speciellt som vi nu får en debatt som tvingar oss att motivera och fundera kring alla de steg vi tar i den fortsatta processen. Genom linkopingsvisioner hittar jag en superbra idé. Varför inte låta en bro ingå i den framtida arktitekttävlingen som ska utforma centralstationen? Jag köper det förslaget rätt av. Självklart så är det så det bör bli. Tänk vad vi då kan göra av detta projekt?

Se vad lite debatt kan medföra. Därför välkomnar jag Jan Widmarks och byggnämndens tunnelförslag.

fredag, januari 16, 2009

Vem är fadern?

Damp ned ett brev i lådan idag från de sociala myndigheterna. "Angående fastställande av faderskapet". Vi har vetat att detta brev skulle komma, men det känns ändå lite konstigt. Orsaken till brevet är att Sara och jag inte är gifta och då krävs att faderskapet styrks. En ganska enkel procedur, men ändå känns det inte helt bra.

Till skillnad för vad som gäller för ett barn med gifta föräldrar måste enligt lag faderskapet till ett barn vars föräldrar är ogifta fastställas särskilt, står det i brevet.
Vi kommer skriva under detta brev och sen är det inget mer med det. Men själva grejen är ju konstig. Bara för att två personer är gifta så utgår vi från att mannen är fadern. Men om de inte är gifta då måste det bestyrkas. Vi utgår från att giftermålet är något heligt som garanterar ärlighet, medan det fortfarande betraktas som en abnormalitet att inte vara gift och sedan få barn. Är vår kärlek inte lika äkta som ett gift pars?

De flesta utgår också från att föräldrar är gifta. Både under graviditeten och förlossningen refererades jag till som Saras man och hon benämndes som min fru. Utan att någon hade frågat oss utgick de flesta från att vi var gifta enbart för att vi skulle ha barn. En känsla av att vara udda kryper sig på mig som jag inte kan kontrollera.

Kanske dags att göra slag i saken och gifta sig?

onsdag, januari 14, 2009

Äntligen hemma

Äntligen är vi hemma. Hela familjen. En otrolig känsla att gå ut som två, och komma hem som fyra. Att komma hem och vara pappa.

Tack alla ni som kommenterat, skickat sms, ringt, skickat brev eller blommor och hejat då ni sett mig. Det värmer något oerhört. Stort tack!

Jag kommer av naturliga skäl vara lite disträ när det gäller bloggandet, men försöker uppdatera hyfsat ofta.

måndag, januari 12, 2009

När 1+1=4

Jag har blivit pappa. Oj, vad det känns konstigt att skriva. Pappa! Jag? Ja, jag har blivit pappa till två små underbara barn. En pojke och en flicka. Jag var skeptisk till alla klyschor som sas om nyblivna pappor, men alla stämmer. Helt plötsligt vaknade jag upp och världen var inte densamma. Allt, precis allt, har fått en annan betydelse. Och mitt liv kommer aldrig bli sig likt.

Jag kommer skriva mer om mina små änglar och hur vårt liv som nyblivna föräldrar ter sig. Men nu måste jag tillbaka till dom.

Världens utan konkurrens lyckligaste far.

måndag, januari 05, 2009

Anne Ludvigsson och Lousie Malmström (s) måste vara kommunister

Läser en debattartikel i dagens corren, undertecknad av de bägge s-märkta riksdagsledamöterna Anne Ludvigsson och Lousie Malmström. Den handlar om "utförsäljningen av Apoteket". Medan jag läser debattartikeln framstår det som allt tydligare att dessa bägge riksdagsledamöter måste tro så starkt på socialismen att de tappat all förankring i verkligheten. De som skriver under en sådan artikel måste vara kommunister. För hela artikeln handlar om det olyckliga i att undanta Apotekets monopol. Argumenten som läggs fram går ut på att det är bra som det är så ändra inget. Inga andra argument finns även om de försöker bolla med retorik såsom "det blir sämre för pensionärer och barnfamiljer". Eller, "detta är bara ideologiskt och gynnar egentligen ingen". Men herregud människor, vakna upp!

Jag ska ge några exempel på varför Apotekets monopol borde försvinna. Jag ska nu bli förälder. Ponera att mina barn blir sjuka, så som små barn kan bli. Och tänk att detta sker en lördagkväll. Jag upptäcker att vi inte har värktabletter hemma. Som den gode föräldern jag är åker jag till Apoteket bara för att upptäcka att de har stängt. För på helger stänger de 18.00. Och jag kan inte få tag i några läkemedel föränn 10.00 nästa dag då de öppnar igen. Jag kanske ska tillägga också att dessa tider gäller bara vid det jouröppna apoteket. Det som ligger närmast mig, i Berga, har stängt på helger. Därför är monopolet inte bra för småbarnsföräldrar. Alternativet att kunna handla dessa i en matbutik hade kanske inte gett mig dygnet-runt service, men drastiskt längre tid. Exempel ICA Maxi som har öppet 07.00-22.00 alla dagar. Får Statoil oxå sälja värktabletter så får vi faktiskt dygnet-runt service.

Ett annat argument kan vi ju hämta från rökarnas vardag. Det är ju inte länge sedan en rökare kunde få alla sina beroendeframkallande preparat tillgodosedda i matbutiken, men inget som kunde hjälpa densamme att bli kvitt sitt beroende. Ett helt sjukt upplägg. Köp cigeretter här, men om du vill sluta så måste du vända dig till apoteket. Nu så kan den som vill sluta röka faktiskt oxå köpa Nicorett och andra rökavvänjningsmedel direkt i vilken matbutik som helst. Och hör och häpna, världen gick inte under. Vi klarar faktiskt av att handla läkemedel i en vanlig butik. Nu är det väl ingen som ens rycker på axlarna åt detta. Ja kanske förutom de ovan nämnda damerna.

Nej, kära s-ledamöter. Ni är helt ute och cyklar. Ni måste inse att verkligheten ser annorlunda ut än ni inbillar er. Ni måste inse att det är ni som är helt förblindade av ideologiska argument som saknar faktisk förankring.

lördag, januari 03, 2009

Vad ska tvillingarna heta?

Ännu inga tvillingar i sikte. Vi väntar å väntar, men de kommer väl när de känner för det. Det är lite av lugnet före stormen nu. Ursäkta min liknelse mellan mina barn och en storm, men ni förstår säkert vad jag menar. Det lär ju inte bli lugn och ro när barnen kommit :)

Vi har ännu inte några tydliga namnfavoriter. Vad ska de heta? Börjar bli lite stressad över det, men det hjälper ju inte. Kanske skulle vi utlysa en tävling. Kom med förslag. De två bästa förslagen vinner och får döpa våra barn. Eller kanske inte. Men visst vore det lite fräckt?

Jag har funderat och bläddrat i historieböckerna för att få uppslag på framstående tvillingar. Det vore fräckt om namnen kunde reflektera något stort historiskt. Har kommit på Romulus och Remus. Ni vet de som grundade Rom och blev uppfostrade av en varginna. Problemet är ju bara att Romulus dräper Remus i en tvist om stadens placering. Inte bra karma i de namnen.

Kanske Castor och Pollux? Skithäftiga namn. Något udda, men urfräna. Här kombineras mytologi med astrologi. Enligt sägnen så gjordes dessa två tvillingar odödliga genom att lyftas upp på himlavalvet och bilda stjärntecknet Tvillingarna. Tror nog att dessa namn är lite för exotiska för min medelsvensson smak.

Några favoriter från barndomen. Dupont och Dupont. Ni vet de två, något förvirrade, detektiverna i Tintin-böckerna. Ah, skulle inte tro det. De verkar ju inte vara särskilt brighta vilket oxå är dålig karma.

Ja ja, vi får väl fundera vidare. Men har du några uppslag så tveka inte. Kom gärna med idéer. Vill du inte publicera dem här så får du gärna mejla dem på muharrem.demirok@gmail.com

Åter på bloggen

Tja!

Nu får det vara nog med vila. Har haft en fantastisk ledighet och laddat upp med massor av energi. Kan behövas inför det här året. Så nu kör vi.