torsdag, augusti 07, 2008

Tyst hav

Sommaren är ju bokläsningens högtid. Under året samlar man på sig en hel hög med böcker som man tycker verkar bra eller som fått bra recenssioner och på sommaren plöjer man igenom c:a 1/3 av högen medan de andra hamnar i hyllan. Jag hann faktisk med drygt hälften av högen i år.

En av de böcker jag läste var "Tyst hav-Jakten på den sista matfisken" av Isabella Lövin. En bok som naglar fast en och engagerar en otroligt mycket. Men som efter c:a halva boken också börjar irritera en.Jag ska inte försöka mig på en proffessionell recenssion, utan ge er min bild av boken.

Den tar upp ett väldigt aktuellt ämne och är oerhört faktaspäckad. Torsken håller på att dö ut och våra hav håller på att fiskas ur. Men ändå så fortsätter vi i ungefär samma hjulspår. De som borde vara mest angelägna om fiskens fortsatta existens är paradoxalt nog också de som står för dess utrotning. Nämligen fiskarna. Här förklarar Lövin det med "Allmänningens tragedi" eller The tradegy of the commons. Dv s fisken betraktas som ingens och allas egendom. Ingen kan göra anspråk på att äga den och därmed blir det upp till alla att fiska så mycket de kan. För om inte jag fiskar så är det ju alltid någon annan som gör det. Detta fenomen går igen i nästan all offentlig verksamhet. "Jag kan lika gärna kasta mitt skräp på marken. Alla andra gör ju ändå samma sak". Men här någonstans börjar jag irritera mig på Lövins argumentation. För hon svänger hela tiden mellan synen att det är Svenska fiskares fel, svenska politikers, EU-byråkraters eller andra länders fel. Favoritboven tycks ändå vara EU. Hon beskriver hela denna organisation som något mystiskt där det finns en egen dagordning som. Hon nämner förvisso att EU består av enskilda länders företrädare och att dessa givetvis kommer förträda det egna landets intressen före andra länders. Men hon missar att göra kopplingen till att EU faktiskt själv lider av Allmänningens tragedi. Hela EUs budget lider ju av detta syndrom. Franska bönder vill ha mer och mer och mot detta kräver andra länder samma bahandling. Här hemma klagar vi på våra politiker för att de inte tar hem tillräckligt med bidrag. Ett av de största argumenten mot EU är ju fortfarande att vi betalar in mer än vad vi får ut i olika stöd. Självklart blir det då svårt att få något gjort inom denna organisation. Men Lövin verkar njuta av att använda EU som den stora boven, överordnad alla andra.

Hon klagar på att de förtroendevalda som sysslar med fiskefrågor inom EU är från de länder som har mest att vinna på en fortsatt generös politik. Ganska självklart. Alla bevakar väl de intressen som det egna landet gynnas av?

Hennes förakt för EU lyser igenom ganska tydligt. Men inte en gång förklarar hon hur fisken i Östersjön skulle hjälpas av att Sverige inte aktivt deltog i EU-arbetet.

På det hela är det en bra bok som är ytterst läsvärd. Den väcker många tankar och fiskätandet blir nog en aningens lidande av den. Men hennes förakt för EU är inte klädsamt. Hon har däremot helt rätt när hon skriver om det förödande i att ge stora bidrag till att rusta upp fiskeflottorna med skattemedel och att köpa fiskekvoter från fattiga länder, i prkatiken under hot.

Den delen av hennes EU-kritik som handlar om det skadliga i okontrollerbara offentliga subventioner är bra. De slår alltid fel. Trots att Lövin med största sannolikhet inte röstar borgerligt så undrar jag om hon inser att hon i själva verket med sin argumentation förespråkar frihandel.

1 kommentar:

Malin sa...

Håller precis på att läsa boken du kommenterar. Blir lite förvånad av att du, när det gäller detta viktiga ämne, fokuserar på hennes kritik av EU. EU ÄR ju en del av problemet som du själv säger, på grund av allmänningens tragedi. Det går väl inte att se det som en förmildrande omständighet? Jag anser, förmodligen precis som du, att EU egentligen är precis den organisation som skulle kunna se till att dessa viktiga frågor kan lösas. Men det går inte om man accepterar att som du skriver det är självklart att "Alla bevakar väl de intressen som det egna landet gynnas av?". Det är ju det som är problemet och att Lövin kritiserar detta är då bra, eller hur? EU används inte till det det borde användas till. Sverige ska givetvis aktivt delta i EU-arbetet, inte minst med att försöka lösa just detta "allmänningens tragedi-problem". Eftersom jag tillhör samma parti som du så hoppas jag att du som kandidat till EU-parlamentet inte glömmer bort de mindre positiva sakerna med EU bara för att EU som idé är bra. Plus att problemet med fisken/fisket som ju boken i huvudsak handlar om fortfarande kvarstår. Då har du garanterat min röst.// Malin