tisdag, juli 22, 2008

Svart eller Vitt? FRA på sin spets.

FRA! De tre bokstäverna som för all framtid kommer finnas med i historieböckerna. Om inte för all framtid så i alla fall under en väldigt lång tid. Tre bokstäver och ett riksdagsbeslut som skakade om hela det politiska-, mediala- och administrativa landskapet. Tre bokstäver som vägrar släppa taget. Tre bokstäver som gett mig, och fortfarande ger mig, oerhörd ångest.

Idag har jag en debattartikel med fjorton andra borgerliga politiker på DN debatt om vårt motstånd mot FRA. Vi försöker vara så tydliga som möjligt och klargöra att vi inte är emot motiven bakom lagen, att skydda Sverige och svenskarna från olika typer av hot. Här har tyvärr debatten ibland blivit svart eller vit. Vi vänder oss mot utformningen av lagen. Vi känner oss inte nöjda med en lag som innebär "att varje telefonsamtal och e-postmeddelande över huvud taget kan - notera "kan", inte "kommer att" - nagelfaras av staten". Vad vi nu vill är att regeringen lyssnar på oss och inte fortsätter ignorera oss. Vi är oerhört många som känner en lätt desperation. Ju mer vi känner att våra synpunkter bara rinner av Sten Tolgfors och de andra desto mer beslutsamma blir vi. Vad vi vill uppnå är inte att fortsätta gräva ned oss i olika skyttegravar, utan att faktiskt ha en konstruktiv dialog. En dialog som leder till att vi kan ha ett fullgott skydd för vår nation och dess medborgare utan att kränka deras grundläggande personliga integritet.

Det har inte varit ett lätt beslut för mig att ta att skriva under en debattartikel som går emot riksdagsgruppen i mitt eget parti eller den regering som jag så stark känner för. Men samtidigt ser jag inget val. Oppositionen tar hem poäng efter poäng genom att agera populistiskt i frågan samtidigt som centerpartiet får ta de tunga smällarna. Socialdemokraterna, de ursprungliga författarna till lagen, kan luta sig tillbaka, köra upp det blöta fingret i luften och komma undan med blotta förskräckelsen. Medan centerpartiet som hela tiden slagits med näbbar och klor för intergritetskyddet, och som faktiskt hindrade det urusla första lagförslaget, hudflängs offentligt. Ångesten över att gå emot stora delar av sitt eget parti är nästan oöverstiglig, men i förhållande till vad jag ser komma ur detta blir valet oundvikligt. Jag kan inte förmå mig själv stillatigande se på medan regeringen, och kanske främst mitt eget parti, får utstå spott och spe för något som vi inte känner helhjärtat för.

Centerpartiet har alltid varit det parti som för mig symboliserar öppenhet och integritet. Det var denna egenskap som gjorde att jag valde just centerpartiet. Vurmen för den individuella friheten och Mauds starka hållning gällande öppenhet har format centerpartiet till ett modernt liberalt parti. Nu måste vi också inse att den lag som vi varit med och beslutat om, FRA, inte är förenlig med dessa egenskaper.

Känner du igen dig i det som skrivs här eller i debattartikel? Då kan du gärna skriva på vårt upprop här.

2 kommentarer:

Leif Nixon sa...

Det man frågar sig nyfiket efter att ha läst debattartikeln är huruvida du kan tänka dig att alls låta FRA avlyssna Internet-trafik på nationell basis? Under vilka förutsättningar isåfall?

Muharrem sa...

leif,

ett av huvudsyftena med den artikel vi skrev var väl just att inte erbjuda några färdiga lösningar. Debatten so far har väl präglats av ett skyttegravsliknande tillstånd. Jag vill inte, och kan inte, ge dig några svar på specifika tekniska lösningar. Men jag kan säga att jag vill öppna upp för en bredare dialog som gör det möjligt att komma vidare i denna fråga. Jag skulle tro att vi landar i något så svenskt som en medelväg där vi garanterar nationens säkerhet samtidigt som dess medborgares integritet inte undergrävs.