torsdag, maj 22, 2008

Vem säger nej till nya betyg, LIU eller (s)?

Idag står det i tidningen (pappret) att Linköpings universitet som en av 96 remissinstanser säger nej till regeringens förslag om ny betygsskala. Själva skriver de
Vi grundar vårt svar på forskningskompetens vid LiU. Forskningen visar att
graderade betyg leder till ett ytligare lärande. Antalet betygssteg påverkar
vilket förhållningssätt eleven har till sitt lärande. Betyg har en styrande
funktion, fokus läggs på betygen istället för på lärandet.
Ja, det är väl OK att en instans säger nej. Tillsammans med Göteborgs kommun och Högskoleverket är de de enda som gör det. Övriga 93 är inte emot det. Men det som gör LIUs nej så olustigt är att det är skrivet av Andreas Fejes (s). Visserligen är han docent vid universitetet. Men han är samtidigt en ytterst aktiv socialdemokrat som dessutom är ledamot av kommunens barn- och ungdomsnämnd. Det rimmar väldigt illa och är för mig beviset på att socialdemokraterna inte drar sig för att bland ihop sina roller för att nå politiska ambitioner. Usch och Fy!!!

3 kommentarer:

Andreas sa...

Hej Murre

Jag lägger här samma svar till dig som till Johan på hans blogg. Kul att ni centerpartister uppmärksammar att olika röster hörs i debatten om betyg. Dock tråkigt att ni på tunnt underlag ägnar er åt politiska rallarsvingar istället för att fokuera på sakfrågan.

Från mitt svar till Johan:

Att universitetet i detta fall bad om ett underlag från forskare som rör sig inom fältet kunskapsbedömning är ju en bra sak, för du vet ju själv som gammal kårräv att underlag allt för ofta tas fram lite schablonmässigt.

Om du hade tittat närmare på just detta ärende hade du sett att beslutet fattades av andra personer än jag själv, samtidigt som ett första underlag, dvs. ett utkast, skrevs av Professor Lars Owe Dahlgren, Professor Madeleine Abrandt Dahlgren, samt jag själv. (då vi tre bland annat har ägnat oss år forskning om kunskapsbedömning)

Med andra ord försöker du säga följande: LiU har skrivit ett remissvar, där det första underlaget skrevs av tre personer, varav den ena är politiskt aktiv i ett parti som jag själv inte sympatiserar med. Denna person har genom sin partitillhörighet fått dessa två professorer i pedagogik att gå på hans linje. Sedan har det utkastet gått igenom beslutsinstanser inom universitetet, i vilken just denna person som är politiskt aktiv inte deltagit i. Men på något sätt har han trots detta fått beslutfattarna att följa hans linje. Därmed kan inte remissvaret tas på allvar för det är ju skrivet och beslutat av en socialdemokrat, eller?????

Tycker därmed att du tyvärr fokuserar på fel saker (att misskreditera något som är lite väl långsökt) istället för att rikta fokus på den intressanta frågan: vad har betyg för påverkan på elevers förhållningssätt till lärande, samt hur kan vi skapa ett system där vi minskar/minimerar sådana risker. En sådan diskussion finns tyvärr inte med i den utredning som behandlar betygsfrågan, och just därför är det viktigt att frågan beslyses, vilket den gör i LiUs remsisvar.

Så istället för att försöka misskreditera något med att säga att forskning och politik inte ska blandas, vilket min förklaring torde visa att så inte är fallet då underlaget vi skrev baseras just på forskning, och sen har andra instanser fått lägga det politiska perspektivet på frågan, så kan vi väl istället fokusera på kärnfrågan om betyg och vad det innebär?

Hur sen LiU nytt hanterar sitt skrivande av nyheter och hur de designar sin hemsida det får du fråga dem om och inte mig. Men hör gärna av dig så kan vi tala mer om frågan, jag kan sända dig lite forskningstexter om betygsfrågan, och så kan vi dels tala om det utifrån forskningsperspektiv, vikla problem och utmaningar som forskningen pekar på, dess begränsning och möjlighet, följt av en mer ideologiskt inriktad diskussion.

Murre: ska också tilläggas, att om du följt betygsdebatt senaste åren så kan du se att åsikterrna glider isär mellan och inom partier. När Tomas Östros gick ut med linjen att införa ECTS betyg i högskolan var jag en av de som, baserat på samma forskningsgrund som nu, kritiserade detta. Så att försöka dra saken till att jag i de synpunkter jag förde fram i ett första utkast till LiUs remissvar, där jag lyfte fram kunskap inom ett av de forskningsfält jag rör mig inom, för fram en partilinje blir aningen löjligt.

Hälsar
Andreas

Muharrem sa...

Hej Andreas!

Kul att du hitta till min blogg. Kunde kanske skett under trevligare förhållanden.

Jag förstår att du har invändnigar mot det som vi skriver. Men ta det inte som politiska rallarsvingar, utan en genuin oro för att den kritiska tankens högborg, universitetet, utnyttjas som politisk plattform.

Jag förstår att du inte ensamt skrivit detta svar och sedan, utan ledningens godkännande, publicerat det. Men jag vet också hur en sådan proces går till. En person håller i pennan och de andra skummar, i bästa fall, igenom den. Processen bygger i stort på en tilltro till skribenten, en tilltro som du uppenbarligen besitter.

Så när du försöker förlöjliga min och Johans oro genom att raljant skriva att du skulle ha kunnat påverka denna utgång utan att ha medverkat, så gör du mig besviken. Att universitetet har en avvikande åsikt har jag full respekt för. Men när den åsikten så tydligt återspeglar dina personliga åsikter så måste du medge att vår oro är befogad. Du medger själv att du redan 2004, Östros förslag till ECTS, motsatte dig detta. Jag kan då inte se annat än att du redan i förväg, innan Björklunds förslag kom ut, hade bestämt dig för vad du tyckte. Min oro blir då att du visste vad du skulle skriva innan du läst förslaget.

Ditt svar på varför enbart tre (3) instanser givit ett negativt svar är också oroande. Det tyder på en raljant inställning och en nonchalant hållning till alla som inte delar din syn,

- Det ligger i tidens anda att mäta och jämföra. Fokus hamnar därmed på just mätningen, och inte på vilka konsekvenser mätningen har på elevers förhållningssätt till lärande, eller till kvalitén på detta lärande.

Att så enkelt avspisa Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Uppsala universitet, Lunds Universitet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges skolledarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas Riksförbund och 84 andra instanser som populister ser jag som lite vågat.

Så, du får gärna fortätta debattera för din hållning. Men försök inte raljera över vår oro. För faktum är att du står som svarsgivare. Du är ytterst aktiv inom socialdemokratin, sitter med i BoU-nämnden och har en politisk hållning i frågan som sedan återges i svaret. Ansvaret ligger inte på mig att bevisa att detta inte är ett politiskt färgat svar, utan på dig.

Richard "Nicke" Bremer sa...

Ja, vad säger man? Muharrem Demiroks grundbudskap är nog, som jag tolkar det, att socialdemokrater är suspekta och subjektiva varhelst de rör sig. Borgerliga företrädare däremot klarar alltid av sina roller och förstår vetenskapens principer. Sist, men inte minst, begreppet hybris är okänt i Muharrems värld. Timbrocentern förstår och analyserar rätt, socialdemokrater handlar enbart utifrån intresseegoistiska grunder. Det måste vara skönt att ha en så okomplicerad världsbild, som vore den hämtad från Sagan om ringen eller andra fiktiva alster.