måndag, februari 04, 2008

Utnyttjad arbetskraft eller lycksökande individer?

Den polske rörmokaren, den estniske barnflickan och den lettiska byggjobbaren. Vi har alla hört talas om dem. I många kretsar representerar dessa människor något ont. Något som vi bör akta oss för. "Go home" skriks det åt dem när de kommer till Sverige för att jobba för en bättre framtid. Men är vi svenskar så annorlunda? I dagens aftonbladet finns tre rubriker som så tydligt visar på vår egen dubbelmoral.

Varje år jobbar mellan 70 000 och 80 000 svenskar i Norge. Siffran är väl liknande för Danmark. Massor av svenskar söker sig också till England för att jobba. Önskan om att se sig om i världen spelar säkert stor roll. Kanske viljan att lära sig ett annat språk, en annan kultur eller bara jakten på äventyr är vad som driver oss. Men en av de absolut viktigaste orsakerna är att vi kan tjäna mer på jobb utomlands än vi kan på att jobba hemma. Många bär på en dröm att jobba hårt under en kort tid i Norge för att sedan komma hem och köpa en bil, en lägenhet eller starta ett företag. Vad är det då som skiljer oss från den lettiske, estniske eller polske arbetaren? Varför vill vi inte unna dem samma möjligheter som vi har? Jag är säker på att många av de svenskar som ger sig ut i världen för att jobba skiter i att fråga efter kollektivavtal. De är säkert också beredda att ta ett jobb för mindre pengar än vad en norrman, dansk eller britt skulle göra. De är nog redo att arbeta mycket hårdare. Vad är det då som skiljer oss från den lettiske, estniske eller polske arbetaren?
Skillnaden är att i Sverige har vi en protektionistisk syn när det gäller utländsk arbetskraft. Det är inte samhällsnyttan eller nyttan för den enskilde som är viktigast. Utan det är att upprätthålla balansen för den svenske arbetaren. När arbetskraftsinvandringen var som starkast under 70-talet då dundrade facket om att utlänningarna tog jobben från svenska arbetare. De skrek om att lönerna dumpades. Samma retorik kommer åter. Nu gäller det inte turkar, greker och jugoslaver. Utan nu är det letter, ester och polacker.

Inga kommentarer: